Vår konstitutionella regent, enligt författningen, har fått det hett om öronen.

Det är inte kulorna från de adliga Älgstudsarna på Hunneberg, som viner kring de kungliga öronen, utan mediadraget i anledning av en nyutkommen bok.

"Den motvillige monarken".

Boken lär innehålla beskrivningar av den adliga dekadens, som beskrivs ha förgreningar in i huset Bernadotte.

Besök på kriminellt belastade klubbar i huvudstaden och "galanta damer" är några inslag.

Jag är inte säker på att jag kommer att läsa boken, än mindre köpa den.

Behöver inte mer bekräftelse på förfallet.

Adeln verkar ha lite svårt att lokalisera vilket århundrade vi lever i.

Sköldarna i Riddarhuset var en gång inträdesbiljett till "laglöshet", en rätt som många av dem verkar svårt att acceptera, att de inte innehar längre.

Men gjorde han inte en oregisserad fadäs igår, när han bekände utan omskrivningar?

Eller hur ska man tolka att han vänder blad tillsammans med königin Silvia och övrig familj, lämnar det gamla bakom sig och ser fram emot en Kinaresa tillsammans med kontraktshungriga näringslivsföreträdare.

Det är ju inte heller första gången han deltar i adliga upptåg.

I sin ungdom stod han på nån slottstrappa och fylleskrålade hylliningar till USA för dess krigföring i Vietnam.

Adelns dinosauriebeteende verkar vara regel, när de klarar att föra sig, undantag.

Hör just ett inslag på radion från Grästorp, bara ett stenkast från Hunneberg, där man fått in en Nazist i kommunfullmäktige.

Vart är vi på väg?

När man ska snickra till en majoritet, är det vissa grundläggande kriterier som gäller;

Man måste ha minst ett mandat över hälften, så man kan slussa förslag genom Regionfullmäktige.

Man ska komma överens om en politik som ska hålla i 4 år.

Man ska komma överens om vem som ska ha makten i de olika organen.

I Västra Götaland finns ingen klar majoritet.

Alliansen har ingen majoritet, de rödgröna har ingen majoritet, den gamla majoriteten med s, Fp och C fick inte förnyad majoritet.

Lösningen hette miljöpartiet.

Gamla majoriteten plus miljöpartiet har diskuterat och allt talade för att de skulle fixa det.

Men så kom politiken in i bilden.

Mp fick tydligen hybris och började ställa krav, som andra inte kunde gå med på.

Centern som var ett av valets förlorare, vägrade släppa något av det som de haft tidigare.

Nu började kriterierna rasa, ett efter ett.

Där står vi i skrivande stund.

Skälet till den uppkommna situationen, är dels Sjukvårdspartiet, som ingen har velat ta i med tång, eftersom de ständigt krackelerar och byter fot.

Dels SD:s intåg med 7 mandat i RF.

SD och Sjukvårdspartiet har 14 mandat tilllsammans men än så länge har Sj.v partiet varit ståndaktiga och inte velat samarbeta med dem.

Men det kräver att de andra partierna avstår utrymme till Sj.v.partiet för att isolera SD.

Nu sitter alla gruppledare och förhandlar öppet.

Ett alternativ, är att S och M, som får en betryggande majoritet skapar en samlingsregering.

Till priset av att inget kommer att hända i sjukvården, med en förvaltarmajoritet, kan man köra skutan vidare.

Västra Götaland, som börjar köra på riktigt efter nyår är värd ett bättre öde.

Än kan dock mycket hända.

Fullmäktigemötet har börjat. Just nu diskuteras en interpellation av Sören Kviberg, vår gruppledare, om de mindre järnvägarna.

Meningen var att jag skulle gå upp i frågan, inte minst för att få gjort ett "sista gången".

Men det är lite för lite substans att gå upp två från samma parti. Vi möter inget motstånd, får som vi vill.

Jag blev avtackad av gruppen, eftersom jag avgår.

Det var många vackra ord. Man skulle avgå lite oftare.

Jag tog tillfället i akt att sikta framåt, göra några medskick för framtiden.

Vi åt och drack gott, på resturang Albert.

Blev ändå inte så sent.

Mötet idag blir ganska kort och innehåller även det en avtackning.

..... Nu har jag gjort ett uppehåll i skrivandet, för jag var tvungen att gå upp och och hyfsa debatten.

En aningslös KD:are mässade för att Bohusbanan skulle förlängas till Oslo.

Han hade en dröm.

Jag förklarade för honom att man brukar vakna upp ganska handgripligt när man trampar i vatten.

En fjord är största orsaken till att vi valt att järnvägen till Norge går via Dalsland.

Det är också viktigt att vi håller ihop, efter det "spår" som vi dragit upp i infrastrukturfrågorna.

Jag fick också tillfälle att tacka för mig och mina 12 år i regionfullmäktige.

Bilderna finns i kameran, i en bil, så de får jag lägga in senare.

Den har typen av konferenser ar sig lika, oavsett vilket Europeiskt form som star som arrangor.

Inte allt for kraftigt generalisering ger bilden av alders-och konsfordelning.

+55, ar man och politiker.

30-40 ar och overvagande kvinnor ar tjansteman.

Ju langre soder i fran, ju langre anforande.

Det man som svensk, med vissa undantag naturligtvis, kan saga pa 3 minuter, tar 15-20 minuter for en Italienare.

De ska referera till allt gott som EU har gjort och hur overens dom ar med det och vilken aktning de kanner for den och den kommisionaren och andra som har varit ansvariga.

Sen kommer en rapsodi over alla positionspapper och stallningstagande som CPMR har gjort och hur overns de ar och hur bra det ar och sa hyllas naturligtvis ett antal kandisar.

Nar de ar fardiga, star det nastan inte i mansklig makt, att forsta vad det var de ville.

Det ar har som sekreterarna kommer in.

De kan ge svaret, som ofta ar av karaktaren, att de talat for nogot stickspor fran kusten och in mot de stora nationella och internationella straken.

Men det forsvinner i allt hyllande.

For ovrigt hade vi ett starkt anforande i gar, vad galler ett gront transportstrak fran Norr till soder i Vasteuropa och Motorways of the sea.

Det finns en del langre ner i Europa, som lever i tron att allt gods kommer fran just deras naromrade.

De blir sa forvanade, nar vi talar om att Norra Europas storsta hamn, i Goteborg, bar far en begransad del av sitt gods fran Vastsverige.

Det kommer fran Norra Finland och Ryssland, fran andra delar av Sverige och numera ocksa en ersattning for den nedlagda hamnen i Oslo.

Idag ar det den maritima agendan, och da ska vi agera for renare vatten, renare branslen i batarna och energiutvinning, gron forstass..

Fisket klarade vi av i Goteborg forra aret.

Vi har ocksa en vicepresidentkandidat fran Vastra Gotaland, Annelie Stark.

Sa nat vidare med somnen blir det inte, inte bara for att tolkarna skriker i horlurarna  hela tiden.

På rummet fick jag åter kontakt med yttervärlden.

Har varit ute en runda och sökt efter Jolly Bob.

Inte lätt, men det återkommer jag till.

Konferensanläggningen, 20 minuter med buss från centrum.

I förgrunden två vänner från Västernorrland.

Podiet vid inledningen.

Där bytte folk inför varje session. Men här sitter från vänster: CPMR:s president Claudio Martini, Aberdeens borgmästare och generalsekreterare Eleni Marianou. 

Klickebilder. 

Det är en ganska mörk kongresshall.

Man vill ju inte slå blixt i ansiktet på folk, så det blir att öka ISO-talet och ta många bilder, i hopp om att någon ska bli skarp. 

En enskild fråga, kan skapa dramatik i kommunerna.

I Vänersborg har V fördubblats på motstånd mot Arenabygget.

I Degerfors har V fått egen majoritet, när man motsatt sig att Folkets Hus görs om till gymnasieskola.

Vänersborgshändelserna är sammansatta.

Ett framtidsinriktat Arenabygge, har kantats av, som det verkar, inkompetens och fusk.

Arenabygget var nog ett klokt och framtidsinriktat beslut i den gamla administrationsstaden Vänersborg, men har hanterats på ett otroligt sätt. Kulmen var när taket rasade in i den nya arenan, undersnömassorna.

Tycker man ska ha tungan rätt i mun i såna här frågor.

V:s ökning i kommunvalet spiller inte över på de övriga valen.

De nya väljarna på motståndet mot arenan kan snabbt försvinna med en ny missnöjesfråga, utnyttjat av ett annat parti, nästa val.

Ett fördubblat V kommer inte att få något inflytande på den framtida moderatledda kommunpolitiken i Vänersborg.

I Degerfors har V fått egen majoritet.

Hörde en diskussion mellan Stg Henriksson i Fagersta och Roland Halvarsson från Degerfors, för ett år sedan.

Lite förenklat kan man säga att Stigs filodofi var att se framåt, Rolands att vara emot.

Det blir en grannlaga uppgift för V, att med egen majoritet ratta ett krisande Degerfors.

De, inte bara förlorade mot Hammarby i veckan, utan har ett sviktande skatteunderlag och en snabbt åldrande befolkning.

Att tröttheten är stor på S dominans i bruksorterna, är känd.

V och Stig Henriksson hittade ett framgångskoncept i Fagersta, som gett kommunen framtidstro och V 56% av rösterna.

Ska V-framgången i Degerfors ge avtryck i historien, får man nog ta intryck av Fagersta.

I egen majoritet har man inte mycket att säga nej till.

Vill tro att det på olika håll i Degerfors, finns så mycket klokhet, att man gör något bra av det uppkommna läget.

I många av brukskommunerna, kan alla förändringar bara bli till det bättre.

I motsats till stora delar av övriga landet, behöver man inte oroas av en populistisk höger.

Den gamle 10.000-kronorsvinnaren i ämnet boxning, Peter Pedersen, har kommit hem igen efter några perioder i riksdagen, skulle bli mycket förvånad om inte han blir kommunstyrelseordförande, inte nödvändigtvis kommunalråd.

Peter har varit med i hetluften och har ett stort lokalt förtroendekapital, inte minst från åren som ordförande i bygdens stolthet, Degerfors IF.

Lyckas man, ger det utöver Fagersta, ytterligare en fjäder i hatten för V:s regeringsduglighet.

Dagens RF-möte har varit lugnt, bara KD och M som voterat för ett fristående och privatiseringsbart Skene lasarett.

De var föga framgångsrika.

Debatten är lite avslagen, alla vill hålla sig väl med alla.

Alla försöker hålla sig förhandlingsbara inför en kommande majoritetsbildning.

Själv kommer jag att vara förhandlare, när det kommit så långt.

Men än så länge bidar jag min tid.

Eftersom det inte har blivit så mycket debatt, även valrörelsen har tröttat, så blir det tidig hemgång om någon halvtimma.

Hemma framåt 17-tiden, är rekordtidigt!

I morgon ska jag vara på kommunhuset kl. 9.00 för att starta onsdagsräkningen, de på valdagen avgivna förtidsrösterna samt utlandsröster.

Här brukar sjömännen ge V någon tiondel till, men det är Moderaternas skördefest.

Skulle tro att Reinfelt får 3-4 mandat och då skulle vi ha en majoritetsregering.

7000 röster mer till moderaterna än socialdemokraterna, flyttar de mandaten.

C:a 120.000 röster i riket, tror Reinfeldt blir glad.

2010 års val är över.

Att Alliansen blev största block är en del av historien, men det var valet då de främlingsfientliga kom in i Riksdagen.

Vi kommer att få en mycket komplicerad situation.

Tar Alliansen SD till sig då har man legitimerat dem.

Kör man på som inget har hänt, får vi en mycket hackig riksdag.

Det är trots allt alliansens nedskärningar som gett näring åt SD.

Skattesänkningar åt en del nedskärningar för andra.

Detta har skapat en ilska, som en del har kanaliserat på enklaste sättet. "Det är invandrarnas fel"!

Miljöpartiet håller emot så länge, men dammet ska lägga sig och får de ministerposter kan de nog gå med på det mesta.

Möjligen kan de påverka politiken i positiv riktning, men jag tror inte vi kommer dit.

Nyval kan ligga framför oss.

I Västra Götaland får vi ingen klar majoritet, varken av den tidigare konstellationen, s+fp+c, eller Allianspartierna. Inte heller de rödgröna skapar en majoritet.

SD:s intåg och Sjukvårdspartiets framgång i Göteborg gör att vacumet förstärks.

Men dit Mp går, i de första konstellationerna, så blir det en majoritet.

Bygga E20 till motorväg med moderaterna eller förvalta på med s+fp+c, det var frågan.

Åker upp till Vänersborg om en stund, för gruppmöte idag och fullmäktige i morgon.

Fokus på ärendelistan, kommer nog inte att vara påtagligt.

Mycket spring i korridorerna.

Vi i V ligger lite pyrt till med vårt tappade mandat i Norra.

Som det ser ut tar vi inte den vesentliga representationen i de stora nämnderna av egen kraft.

Valet är över för väljarna, men nu börjar efterspelet, ett spännnade efterspel.