Sytlit.

Då var vi framme vid sista lektionen i Borås- Sjuhäradsdialekt.

Vi började med ett mycket typiskt ord, kilit och nu slutar vi med det andra ordet som är lika unikt, sytlit.

Ordet används lite olika, men betyder otäck eller äcklig. "Den här kôrven va sytli".

"Sa vi bada?" "Nä, ja syter fôr´t".

Hoppas ni har funnit "dialektskolan" intressant. Vissa ord finns det naturligtvis varianter på i andra dialekter, men Västergötland uppvisar stora skillnader i dialekt mellan de olika delarna. Skulle man sitta vid ett bord tillsammans med tre personer från vardera Göta Älvdal, området mellan Vänern och Vättern och Sjuhäradsbygden, skulle man ha svårt att tro att de kom från samma landskap.

Annsti.

Fornsvenska an(d) betydde skördearbete.

Annsti blev skördearbetestid. Skördetid.

Ordet är nog inte så lokalt för Sjuhärad. Kommer ihåg att min far, med språkliga rötter via farfar och farmor, från södra Bohuslän, använde uttrycket.

I morgon kommer sista lektionen i Dialektskolan. Då kommer det andra av de två mest kända dialektala orden från mion bygd.

Åglömma.

En gammal ungmö som blivit avglömd, benämndes åglömma.

Undrar om en ungkarl i samma situation kallades åglömling?

Nu e de bara två dar igen på dialektskolen.

Fjöl.

I Samiskan har man ett ord för bräde, fiello.

Fjöl kan betyda bakbäda, dasslock eller sittbrädan på ett dass. Bak som bak!

Bakefjöl kallas, i bygden, den tunna skyffel som man använder för att få in och ut bröd vid bakning.

Min mor sade alltid bakespade, men det hade hon med sig från Dalboslätten.

Fôrdarvater.

Fördärvad, förstörd, men kan även användas i moraliskt avseende.

"Tösa har rännt ute på kvälla å blett helt fôrdarvater".

Vemsier.

Vimsig, yr.

"Um en tar sek en geting så blir en kanske vemsier..."

Skörk.

Förekom ibland som namn på häst i allmänhet, men framför allt för magra och utslitna djur.

"Har I Häst?" "Ja, vi har la en gammel skörk".

Nu lider det mot slutet på denna lilla dialektala utsvävning, men något mer kan det bli.