När jag var ung, fick jag veta av en ärrad veteran, att skiljelinjen i politiken, mellan vänster och höger, handlade om Sovjetunionen.

Den som erkände (och underkastade sig) Sovjetunionen var pålitlig vänster, de andra var kälkborgare, borgare och kapitalistlakejer.

Jodå, det var en enkel världsbild.

Det har hänt en del sen dess.

Kapitalister och brukspatroner står inte längre på kyrkbacken i cylinderhatt.

Dagens cyberkapitalister är inte av nån vesentligt bättre sort, men de är inte så påtagliga. Sedelbuntarna sticker inte upp ur bakfickorna på dem.

Den klara skiljelinjen mellan kapitalister och arbetare, som präglade politiken, är inte längre lika tydlig.

Många av mina gamla arbetaskamrater startade eget, men blev inte ett dugg mera höger för det.

Även om man reagerade på krånglet.

Stora delar av hantverksskrået, kör idag i egen regi och röstar troligen vänster i större omfattning än LO-medlemmarna.

Kooperativ genomgår en renessans. Inte minst i utanförskapet.

Kanske det mest verkningsfulla sättet att få ett jobb, delta i samhällslivet på lika villkor.

Vänstern i vidare mening har tappat fotfästet.

Man hävdar i mångt och mycket "vänsteruppfattningar" från en svunnen tid, i det nya samhället. Träffytan blir alldeles för liten och de man försöker träffa har dåligt valdeltagande.

Man ser inte att höger och vänster är relativa begrepp.

Därför har vänstern tappat den välmående delen av arbetarklassen, som historiskt varit kärnan och förutsättningen för att kunna driva en solidarisk och rättvis politik. Som bar upp fackföreningar och politik.

Den välmående arbetarklassen behöver inte högre barnbidrag, reagerar inte så mycket på taxor och avgifter, men saknar visionen, "vart är vi på väg"?,  som Christian Luuk säger i det popolära TV-programmet.

I den meningen har Mona Sahlin helt rätt. Man kan inte vända sig till en liten grupp av väljarna och tro att man ska få majoritet.

Den välmående arbetarklassen hetsar heller inte upp sig över en och annan friskola, inte heller någon privat vårdcentral.

Med det inte sagt att vi ska sluta med solidarisk vård och omsorg.

Men skallet mot dessa fenomen klingar ohört, när man inte upplever det som problemet.

Det är dags att ta fram den politiska digitalmåttet och mäta in sig på den nya högervänsterskalan.

Gissa om Reinfelt gjort det, och lyckats temporärt.

Men han har bara använt tumstock.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lite stolt, gränsande till skryt. Tomaterna och Dahliorna skäms inte för sig. På bilden är det femte korgen som skördats. Däremellan en hel del till ge bort. Snackstomaterna(körsbörssorter) oräknade. Tomaterna ger bra i år, trots att näs...

  Budenovka tronar bakom en kull körsbärstomater. Från vänster: Helsing Junction musik,Cherio, Guldhumla, Rosa Humla, Cherokee, Black sherie, Indigo. Barnmorska är Sibiriskt guldpäron.   Varför denna uppmärksamhet för en tomat? Jo den ...

Redan förra året skulle vi ha gjort en tysk resa. Ett gäng PRO:are, som städslade Rolfs Flyg&Buss till Moseldalen. Men av det blev det intet. Hustrun hamnade i en sjukvårdssväng. Lyckligtvis avfärdade undersökningsresultaten våra farhågor. Det kan ...

Vi samlar på oss räkskal i frysen. Nu hade ett helt fack blivit fullt. Dags att göra fond. Fonden är fin till såser, soppor och grytor Två kilo räkskal, det blev att ta fram en av 10-litersgrytorna.   Morötter, lök, Purjolök, Tomat och Fän...

  Nu börjar plantorna göra skäl för kompost och gödsel. Gödsel både på flaska och i naturligt skick. Alla sorter utom en har gett mogen frukt hittills. Cherio, en busktomat ger så bra att man alltid kan ha tomater på bordet, från 15 juli. På b...