I slutet av 70-talet sådde jag frö av flerårig Luktärt, eller Rosenvial.

Vi skötte den väl inte perfekt och den reagerade genom att bara tyna bort.

På 90-talet gjorde vi ett nytt försök, och med lite mer omtanke, har den utvecklats väldigt bra. De sex plantorna  använder en god del av det fårnät som omgärdar blomsterlandet. Nu står den i full blom, men luktar gör den inte. Blom-och färgrik, försvarar den ändå sin plats.

Likheten med luktärten är blomställningarna och att den klänger, men luktar; nej.

Efter en regnig dag, tog jag mig en tur med de lättare spöna, ut på sjön i går kväll.

Jag lyckades pricka in den halvannan timme som var fin. Tro mog, när jag satte foten på trappan, hemma igen, så kom de stora dropparna, som ökade i styrka och gav lite åska också.

Abborren var inte på humör. Åskan förklarar.

Det är något med Abborrens simblåsa som förändras vid lufttrycksbyte och Åska.

Den är ju kvar, så det blir väl jag, Fiskljusen, Skäggdoppingarna eller Lommarna.

Jag avstår gärna till sjöfåglarna, Skarvar oräknade.