Måndag den 1 juli 2013.

En perfekt dag att gå kilometer och titta på djur. Ömsom sol, ömsom moln, lagom temperatur och uppehåll. Det var de yttre förutsättningarna. Djuren blir lite mer aktiva än i gassande sol.

Men första attraktionen inträffade redan före Åby gård och Nordens Ark.

Fikat i Gustavsbergssvängarna på gamla E-6:an. Skinka och stekt ägg på mackorna. En klassiker hos oss.

Ett tag trodde vi att vi skulle hinna till matningen av de Mindre Pandorna kl. 10.30, men så blev det inte.

Det här inlägget kommer ändå att handla om de Röda Pandorna.

Klicka på bilderna så blir de större.

I går var det tre som var framme. Man får "se upp" om man ska hitta dem. De sitter oftast högt upp i något träd. Så också i går, även om någon fortfarande satt och åt bambu från matningen.

Det föddes två ungar tidigare i år., men de har blivit stora och är svåra att skilja från de vuxna.

Den Röda Pandan är speciell, precis som sin större svartvita släkting. Charmiga och ser alltid så snälla och oförvägna ut. Om nu djur kan göra det.

Vi hade tillfälle att prata med tjejen som matat dem. Även personalen får sina favoriter bland djuren.

Det är lätt att förstå alla som tycker om den Röda Pandan, eller Mindre Panda som den även heter.

Gillar man att fotografera, kan man lätt bli frustrerad på Nordens Ark.

Djuren sitter inte på parad, ungarna på lagom fotoavstånd och med rätt ljus.

Nej, och det är ju grejen med Nordens Ark, det är till för djuren.

Oftast nät mellan kamera och djur, djuren befinner sig där de själva trivs bäst, i dåligt ljus inne bland träd och buskar. Mycket löv och grenar i vägen..

T.ex så såg jag bara två öronsnibbar och en svans av de tre Amurtigerungarna!

De Mindre Pandorna var lite enklare, de sitter oftast  högt, ovan nät och plexiglas.

Mera Fototriss, HÄR.

I går var det första riktiga insektsdagen.

Sländor, Fjärilar och olika Blomflugor. Och pricken över I:et, Olivgrön Guldbagge.

Guldbaggen hade varit värd ett bättre öde, men när jag skulle flytta Roskvisten den satt på, till en flaska i bra fotoläge, då behagade den hoppa av.

Men det går fler tåg, den är här nu i alla fall.

Vi hade bestämt oss för att ta det lugnt i värmen. När man går hemmavid, så blir det inte riktigt så, men vi höll oss till "småpell".

I övrigt går dagen till historien, då vi åt sill och egna King Edvardpotatis. Den riktiga premiären för egen potatis. Förra lördagen tog vi upp lite, men av "pottekulestorlek".

Vi brukar inte ha riktigt tidiga potatis. De har en benägenhet att få stå och bli gamla när väl KE blir brukbara.

I övrigt, blir det en bevattningsdag. Spridaren står redan och går, satte på den när jag hämtade tidningen.

Fem flyttar, då även Hallonen ska få sig en dush idag. Åt första mogna bäret i går, så de behöver ha vatten för att bli riktigt stora.

Vi har ju vårt gemensamma sjövatten. Kunde konstatera att spridaren väl täckte de tolv gånger sju meter som grönsakslandet mäter. Frampå dagen, så blir spridningsytan lite mindre, när "allmänhetens åkning" börjar.

Brukar normalt inte vattna med sjövattnet på lördag och söndag, när här är mest folk. Nu är det semestertider, så det gör ingen skillnad på helg och söcken.

Sjövattnet är en välgärning. Nu vattnar vi när det behövs. Vattnar många samtidigt, minskar flödet lite, men på 70-talet var vi tvugna att göra upp regler för hur man fick använda vattnet.

Överträdelse på nätterna var regel och skapade en del gnissel mellan grannar.