Redan i går åkte vi mellan Hillared och Dannike och fick syn på Tranorna.

Tyvärr, så uppmärksammade jag inte den långa slutartiden, så det blev inga bra bilder.

Efter att vi hjälpt dottern idag, blev det en kompletteringstur.

Tre av fyra häckningsplatser, hade fått sina Tranor. Låt vara på att Lyckens inte var kompletta.

Det var egentligen bara de som brukar häcka lite väster om Bäck, som inte verkade vara på plats. Men det har ju bara kommit runt 1500 till Hornborgarsjön, så där finns fortfarande hopp.

Paret vid Skedskamma, inte långt från Cramers handelsträdgård, kom jag närmast.

Bergs Tranor, var ett par, men gick lite långt från varandra, så det blev tråkiga bilder.

Vid Lyckens i Säggryd, såg jag bara en Trana och den ropade oroligt.

Kanske för att en ko!!! svarade den hela tiden.

En sån konstellation skulle väl kunna bli en världssensation, men vi får hoppas att en ytterligare Trana anländer. 

Andra får stå för sensationerna.

Finnes: Central mindre lägenhet. Önskas: Större lägenhet, hyggligt centralt.

Napp! Två önskningar sammanföll.

Den ene in, den andre ut, samma dag.

Flyttdag; 15 mars.

64 år och en dag tidigare hade vi flyttat från Svartemaden i Lindveden, till Kullen i Blaxtorp, Sjuntorp.

Från några tunnland och fyra kor, till 25+25 tunnland, 10 kor, två hästar och ett par suggor.

Det var så gårdar omnämdes vid den tiden.

I ett hörnskåp i köket på Kullen, stod en påse karameller. Det vara Maja, som ställt den till oss pojkar, innan hon och Karl flyttade till ett hus i Halvorstorp. De var med ålderns rätt färdiga med jordbrukandet, men Karl behöll jakträtten i några år.

T.o.m jag kommer ihåg hans varierade bortförklaringar, när det inte blivit något jaktbyte.

Men nu var det dottern och barnbarnet Max, som skulle flytta.

Hon hade det organiserat, ner till sista kartong.

Nettan basade för utbärningen, ett gäng ungdommar, med Max i spetsen skötte de fyra våningarnas hisstransporter.

Marie stod vid lastbilen och organiserade ombordarbetet.

Hustrun och jag stod mest i vägen, men däremellan så bar vi kassar i trapporna.

Det gick så fantastiskt bra.

När lastbilen var full, så fyllde vi vår kärra och bil.

Klart!

Max jobbade outtröttligt. Tror han tycker det ska bli roligre med ny lägenhet än mamma. Kanske inte att undra på. Ha får ett rum, som de flesta bara skulle drömma om.

Men hur går det för de andra?

"Vi får vänta lite, de är inte riktigt klara ännu".

Passade bra, vi tog fikapaus och lite välbehövlig vila.

Hisslämmen blev ett utmärk kaffebord.

Dags att åka!

Efter att nyklar och lite information utbytts i nya lägenheten, så började inlastningen.

Smidigt!

En del fick bäras, en halvtrappa, men det mesta gick in genom fönstren.

Lite att ta vara på!

Vi kunde lasta in det mesta genom ett fönster, direkt från plattan på lastbilden.

Chili Con Carnen åkte på spisen. De skulle ju snart vara klara.

Ett par av Max kompisar hade avvikit, de skulle spela fotbollsmatch.

Hela äventyret avslutades med en måltid, sittande, stående, eller som dottern, gående.

Här kommer de att få det bra. En jättefin lägenhet, vägg i vägg med Boråshallen, i ett 30-talshus.

Någon som undrar över travhästen i plåt, som förekommer på några bilder? Jo det är förståss en leksak. Våra barn hade den när de var små. Max hade den och svetsar Max sadeln, så ska den säkert hålla för en generatin till.

Den är av Sovjetisk tillverkning, tidigt 60-tal. De importerades, som lotterivinster. Oerhört popolära, lotterna på torgen runt om i landet gick åt som smör i solsken. Den här hästen har jag köpt för 198 kronor, 1966.

Idag ska vi hjälpa till med lite borrningsarbeten.

En liten omväg på hemresan i går. Max skulle skjutsas till Svenljunga. Det var en tjej i Ullared som fyllde 20 år och han var bjuden till födelsedagskalas. De skulle bli ganska många.

Han skulle "dygna", vilket på ungdomsspråk betyder, att han skulle bara vaken ett dygn.

Får se hur det gick, flytten måste väl ha tagit ut sin rätt. Men, man har väl glömt, vad man orkade när man var 20.

Lite kul;

Han har gjort till en grej, att ge bort ett "överlevnadskit" till folk som fyller år. Nudlar och en starköl!

Ett falskt lugn har lagt sig. Grejerna inne och bilen står utanför. De har lägenheten, hitåt, på första våning. Sex fönster marknära.

Några års njutning, efter bl.a upplivningsförsök, men förra våren var det slut.

En Kanadensisk ros, som vi köpte i Helsingborg.

Flytten i går gick smidigt och bra.

Vilken lägenhet de fått tag på!

Max får ett rum, som han mycket väl skulle kunna inreda till en egen lägenhet i lägenheten.

Som en i flyttlaget sa; "nu flyttar han aldrig hemifrån". Max kontrade med att "det blir morsan som får flytta, den här lägenheten ska jag ha".

Får se om det blir ett bildreportage under dagen. Först ska vi åka in och hjälpa till med borrningsarbeten.