Direktlänk till inlägg 26 mars 2009
Nu har jag gått ut från Parker Hannifin, som anställd för sista gången.
Skrivbordet blankt, mejlboxen tom, en stor COOP-kasse har gåt 2 gånger t.o.r hem.
Inte utan att det känns lite vemodigt.
Jag blev överväldigad av alla dem som ställde upp på avslutningskaffet och presenterna. Trots alla dem som ändå hade meddelat att de av olika skäl inte kunde vara med.
Hade redan i förväg låtit förstå att kristall och pengar kunde omvandlas till resepresentkort.
Min chef hade gjort Min chef framförde en mycket trevlig resumé över mina år.
Delar av den väckte berättigad munterhet, det har aldrig vilat några ledsamheter på företaget. Om så har varit fallet, har dom inte blivit så gamla.
Jag är jättetacksam och tackar alla än en gång, inte bara för presenter och närvaro utan för förmånen att arbeta ihop och för alla dessa fantastiska människor, genom åren.
Det fanns ett intresse av bloggadressen, den kommer att bekantgöras i en större krets.
Nu börjar en annan del av livet
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
|||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|