Den skarpögde kan räkna till 10 tackor och 11 lamm. En samling huvuden och ett litet vitt ben skvallrar om var de är.

De har verkligen ätit av bra, de gör skäl för traktamentet.

Idag var det dags att flytta fåren igen. De har gått längre än jag bedömde, när de flyttades förra gången.

Den här flocken betar ner bättre än en del tidigare. Det har varit vanligt att de helt sonika brutit sig ut när de velat ha grönare gräs.

Inte denna flocken. Lammen har redan fått lära sig att äta av sly.

Det ser så kul ut, när lammen försöker hålla ner slyt med frambenet. Av och till sätter de sig på ändan när de missar. Men träning ger färdighet.

Lammen är ganska självständiga små stunder, sen vill de till modern.

När vi flyttade dem idag, så kom tackorna och en del lamm, men sju stycken hade annat för sig.

Efter en stund blev de förtvivlade, hörde de andra men såg dem inte.

Lammen reagerar ju inte på kraftfoderhinken ännu och förstår inte varför de andra går.

Det var lite trixigt, så vi tog helt sonika in tackorna igen, med kraftfoderhinkens hjälp, då hakade de övergivna på och det gick hur flott som helst att få dem till nästa hage.

Där var belöningen, utöver friskt bete, kraftfoder i form av havre.

Det är väl bara två flyttningar kvar innan de ska hem igen.

En sommar går fort.