Cool kille med Solglasögon, fluga och hängslen. Även om flugan och hängslena var tryckta på skjortan.

I går var det dags för första Olofsboresan för säsongen. Ungdommarna hade kommit redan på fredagskvällen.

Zander har nu begått sin Olofsbodebut. Tätt mellan de nya intrycken. Han hade inte mer än kommit hem från torsdagskvällen hos oss innan det var dags igen. Han verkade ta det med ro.

Zanders mormor åkte med oss ner. Vi skulle ju fira en av dotterns födelsedagar, den senaste.

IOlofsbo kom man att tänka på Karl Bertil Jonssons jul.

Där var ett snickrande och ett fejande, ett målande och ett krattande. Våren hade kommit och alla nya ambitioner som vuxit till sig under vintern, skulle omsättas.

Dottern hyr sin stuga, så vi kunde bara njuta  av livet. Och det var det läge för i går. 20 grader och svag vind. En fin dag i Olofsbo.

Som alltid, de senaste tre månaderna, så var det Zander som tilldrog sig uppmärksamheten. Enda avbrottet blev grillmåltiden. Väluppfostrad pojke. Han låg och ägnade sig åt sitt i vagnen. Till glädje, inte minst för föräldrarna, som fick äta i fred.

Annars saknades inte armar att ligga i, mormor, farmor, mamma och gammelmormor. pappa och gammelmorfar inte att förglömma.

Max, den nyblivne barnafadern, som har en särskild böjelse för ordlekar, satt och klurade ut en fråga;

Om det finns två fäder, fyra mödrar, två söner , två döttrar och två barnbarn, hur många är dom?

Svaret var naturligtvis 7, det var vi som satt runt bordet.

Idag är det att spänna på selen igen

Lite som inte blev klart i fredags och den fjolårssådda Jättevallmon ska ut på sin slutliga plats.

Musen i växthuset, verar nöja sig med osten i fällorna. Småplantorna får vara i fred. trots det så får Krasse, Luktärtor, Solrosor och annat får stå och gro inne. Det är för tråkigt att se hur jordfräsen gått fram i sådderna.

Innan uteaktiviteten, ska dock ett kilo sill som ligger i Ättikslag få sin slutliga destination, med kryddor, lök och socker.

Brantevikssill. Några Skånska Kavringar ligger i frysen och väntar på att bli tinade. Kavring och Brantevikssill, det är mitt liv de se. Och en liten Piratensd besk därtill.

Inte bara cool, lite Kerub också.

Hade vissa problem vid fotograferingen av Zander. När jag tittade i okularet, så var han grav allvarlig. När jag sänkte kameran, kom det ett gott leende.

Gång på gång hände samma sak. Det tog mig lite tid att fatta vad som hände.

Vi hade ju lekt tittut!

Så nu gäller det att fota i nedsänkt läge, skjuta från höften, om man säger så.

Efter påskhelg och Österlenresa, blev det ett hål i den genomsnittliga almanackan för en grillkväll.

Den hade varit efterfrågad från barnbarnet och barnamodern. Det innebar att Zander, barnbarnsbarnet, gjorde sin entré på Nabben.

Fyra generationer samlade.

Barnbarnet Max, hade med sig, utöver en större TV, som han själv tyckte var för liten, picklad rödlök, inlagd gurka och en Koleslawsallad. Allt gjort i köket på Kaptensgatan.

Vi stod med resten. Det blev en mycket trevlig tillställning, med invigning av en ny grillkolständare. Hade formen av en tillbringare och elslingor i botten antände kolet. Verkade vara bra, men man får se upp med glödande kolbitar i askuppsamlaren, bitar som lätt faller till marken när man häller det glödande kolet i grillen. Men en mycket jämn och fin värme blev det till Fläskkarrén, löken och vitlöken.

Maten i all ära, men det var den lille Zander som tilldrog sig mest uppmärksamhet. Han börjar vara med lite mera och ett och annat leende bjuder han på inemellan. Van vid folk har han redan blivit.

Vi, gammelmormor och g-morfar. Mormor och farmor. Fem mostrar och morbröder med sällskap. Många kompisar till föräldrarna, med eller utan barn. det är rörelse hela tiden. Han ser ut att få ungefär samma uppväxt som sin far.

Jag tog inte fram kameran, kväll och inomhus ger inga bra bilder. Bra bilder ska det bli i morgon, då vi ska till Olofsbo och fira dotterns födelsedag. Så den som är intresserad får ge sig till tåls.

Det hittillsvarande vårarbetet har mest bestått av omskolning av sådda plantor. Vi har en särskild plan för en Tagetskomposition, där det går åt minst 350 plantor av 10 olika sorter. Vi blev med en perfekt fyrkant mellan växthuset och vägen. När vedhögen var förbrukad, visade det sig att vi fick fin öppen jord och ut mot vägen är det ju alltid trevligt att göra något extra. Astrer, Basilika ettårig Höstaster och Rosenskära är också omskolade.

Vi har haft bekymmer med möss tidigare, De åt upp Solrosfrö mm. I år har de varit inne och mumsat lite på Asterplantorna och de skirare Tagetesen. Fyra musfällor apterade med ost ligger och väntar på dem. Ingen mus i fällan ännu, men de har varit och nopprat på osten, nöjt sig med det och låtit plantorna vara i fred. Det är en kort tid, de gör skada, men tillräckligt för att sätta ned odlarglädjen.

Potatisen är i jorden

Luktärtor, Krassen, Solrosor mm ska sås idag. Tidigare Tagetsland, ett anlagt stenparti, ska bli Lökodling i år. Innan kvällen ska det vara klart, liksom sådden av Sallad, Morötter, Rädisor mm.

Nöjda ska vi åka till Olofsbo och dotterns födelsedagsfirande i morgon.

Idag dök den upp, Ekkorren.

Sedan vi tog ner en grupp med mindre granar, för ett par-tre år sedan, har vi inte sett Ekkorren vid fågelmatningen.

Idag dök den upp. Efterlängtad.

Småfåglarna satt rädda i en närbelägen Björk, men det ändade med att en Skata körde bort den.

Den fick sitta tillräckligt länge för att få i sig lite mat och jag hann fotografera. Dock genom ett treglasfönster.

Lite dagen efter i övrigt. Hemresan från Österlen gick bra, men man blir ju lite trött.

Det mest spännande nu, är första omgången i Franska presidentvalet i morgon.

Sträck efter sträck flög de utanför Sandhammaren, de vitkindade gässen, på sin väg till norra Finland för häckning.

Vilken dag! Vilken vårdag!

Solen sken och värmde luften till fantastiska 8-9 grader. Vindstilla, så blev det en härlig dag.

Vi behövde inte våra jackor vid Sandhammaren. Den gamla Heidenstammaren stod där så tryggt, även om sjöfarten inte vägleds längre genom dess sken. Vid fikat, på pallisaden ut mot Hanöbukten träffade vi tre fågelskådare från Gnällbältet(Örebro/Kumla). Gässen flög ganska långt ut, så varken med blotta ögat eller kamerans indrag kunde jag avgöra. Men fågelskådarnas starka kikare gav informationen, Vitkindade gäss. Det kom många sträck, c:a 150 fåglar i varje.

Klostret i Ystad var imponerande. Vilket byggnadsverk, för ynka 20 gråmunkar på sin tid.

Sen kom Martin Luter och körde ut dem. Klostret har under århundradena varit både bränneri, sädesmagasin, liksom använts för mera sakrala ändamål.

En genomgripande renovering skedde de första åren på 1900-talet. Någon rik godsägare ställde upp med pengar, annars hade det blivit rivning, för rivning var Ystads kommuns huvudspår, innan godsägarpengarna kom in i bilden.

Bara kyrkan var stor att rymma drygt hela Ystads befolkning under 12-1500-talet. I kyrkan satt en ung Kantor och spelade tidstypisk musik, vilket naturligtvis förhöjde upplevelsen. Vid samtal, så framkom det att hon inte ingick i museét, utan tränade för en tillställning, där Per Ragnar skulle spela Martin Luter, bl.a

Vi såg en del sidoutställningar, bl.a en där 6:e-klassare hade fått rita och berätta om hur det skulle bli om 750 år. Det blev många bud, men i minnet har fastnat några barn som skrivit ner 6:ans gångertabell och kommenterat den med, att den kommer att gälla om 750 år också. Fyndigt, men inte särskilt visionärt.

Innan vi besökte äldsta barnbarnets, den nyblivnde barnafadern Max, farföräldrar i Sätofta, tittade vi in till Skånes och naturligtvis landets största Storkhägn i Fulltofta.

Ett 25-tal par häckade i hägnet och utöver  5-6 par frihäckande. Det går inte att sluta imponeras över det arbete som helt frivilligt läggs ner på Storkarna. Storkarna svarar med att både föröka sig i hägnen och skapa en friflygande vild population.

Vid Fulltofta hade vårdagen tagit sig en annan väg. Trots jackor, mössor och halsdukar, så blev inte besöket så långt i den gråmulna snålblåsten.

Idag bär det hemåt igen, efter att vi hämtat ut våra Kavringar hos Mellbybagaren och Brantevikssillen på stora COOP inne i Simrishamn.

Den som har sina vägar åt Österlenshållet och vill ha bra boende och frukost, då är Glimminge B&B att varmt rekommendera.

Ovanpå hägnet häckar 6 frilevande par, ytterligare tre har byggt bo på ladugård och lada.

Storken flyger åter över Skåne, även om ingen ännu har setts med nygödda barn hängande från näbben. Mittenbilden visar dels att de bygger som de gjorde en gång, men även är tjuvaktiga. Bomaterialet är stulet i ett annat pars bo.

Ungfåglar som får vänta ytterligare nåt år eller två innan det är dags för dem. Är faktiskt inget slagsmål. De försökte para sig, men balansen var inte den bästa. Balansera får även detta par göra. Undrar just om det kommer att hålla för flygfärdiga ungar?

Efter frukost, så drog vi mot Karups Nygård, närmaste Storkhägnet från där vi bor.

Kniksiga småvägar in emellan och så har vi fått erfara , att det inte bara är till Rom som alla vägar bär, de går även till Ystad.

Vi hade tittat lite hastigt på en karta i datorn och så hade vi en pappersvariant i bilen. Problemet var bara att sedan den kartan trycktes, så hade man dragit om de större vägarna på Österlen. I varenda korsning vi kom till, så verkade det som att Ystad låg i änden på en av vägarna.  Vi hittade trots allt fram genom att tillämpa devisen; "Det man inte vet får man fråga om".

Storkprojektet i Skåne är en enda framgångssaga. Man släpper ut ett par hundra ungar varje sensommar och från de frilevande blir det ytterligare tillskott. 

Man har flera hägn, varav vi ska titta på det största i morgon, Fulltofta.

Det blir säkert mer om Storkar därefter.

Storkar i hägnen och ovanpå. Ytterligare tre bon på gårdsbyggnaderna. De är sociala och vill häcka tätt.

De bygger på boet och honan visar att hon är redo, men hanen har annat i tankarna.

Påskafton och jag tog en Askanäsrunda på morgonen. Blåsigt, men myggfritt.

Har följt Påskliljorna, om det skulle bli blommning till Påsk.

En knopp har sett lovande ut, men inte riktigt framme ännu.

Skäggdoppingarna verkar ha samma bekymmer. Honan är redo, men hanen snappar inte riktigt vad hon vill.

De är ute i god tid, så det är ingen ko på isen.

Det kommer att vara myggfritt på Österlen också i veckan som kommer.

Vi åker ner några dagar och har planerat lite men lämnar öppet för happenings även.

Storkarna i Fulltofta får ett besök och sen är det bara ett stenkast till Max farföräldrar i Sätofta.

Vi har varit på väg några gånger till klostret i Ystad. I år fyllet det 750 år med en hel del utställningar. Så nu får det bli.

Det blir även lite födelsedagsfirande, den 72:andra i ordningen.

En kuriositet, minst, tar vi på ankomstdagen. Utanför Gladsax, så ligger det ett fiskedragsmuseum. En väldig massa drag, från tidernas begynnelse, fram till 70-talet.

Skånsk kavring, Brantevikssill och Piratens besk, är ju bara ett måste, i dess rätta miljö.

Vi har haft lite påskkärringar/gubbar här på skärtorsdag, får se om det kommer några mer idag. Vi gick alltid ut på Påskaftonen, men ungarna idag kan väl inte vänta.

Max, Cassandra, Zander och hans farmor är nere just nu och värmer upp släktingarna i Sätofta. det var Zanders första längre bilresa, men det hade gått väldigt bra. Skam annars, han hade ju full uppbackning från mamma och farmor. Han är på sin nionde vecka nu.

Själva har vi det lugnt och skönt i helgen.

Hinner läsa lite, pilla på tomten m.m TV:n pajade i måndags, så vi kollar på datorn, med urskiljning.,

Slutligen vill jag uppmärksamma en artikel i Aftonbladet av Åsa Lindeborg.

Välgörande i tider när det börjar hetsas om fler poliser, mera övervakningskameror och allmänt repressiva tilltag.

Hanen brukar påbörja bobygge, för att locka  honan, troligen.

Nu är de två. Det har dröjt ett tag, men som alltid, så klaffar det till slut.

De ligger mest och slappar, honan har inte börjat bobygget och de verkar inte så intresserade av fortplantning ännu.

Ska gå ner i eftermiddag och sätta upp gömslet, så de får vänja sig. Efter nån vecka, kan de simma i sjökanten, två till tre meter från gömslet.

De nyanlända Tranorna, har redan lämnat ön. De trivs tydligen inte ihop med de skräniga Kanadagässen. På alla gamla häckningsplatser mellan Dannike och Hillared har de kommit. Dock inte vid Lyckens, på vägen till Dannike. Men det är tid ännu.

Vi tog en liten lusttur i går. Örsås, Strömsfors, Uddebo och så förmiddagskaffe i Tranemo.

Hökerums bygg har köpt den gamla Disponentvillan i Strömsfors och renoverer både ute och inne.

Undrar vad den kan användas till?

Kanske Slatan köper den? För det vill ju till att få en kund att slänga upp 15-20 miljoner, eller kanske mer, med det läget.

vatten, ja. Ätran ringlar förbi. Utsikt, ja. men mest skog.

Eftersom man separerat Disponentvillan från resten, så kommer man ju heller inte att få nån kontroill över vad som händer i närområdet.

Ska ändå bli spännande att se upplösningen.

Disponetvillan och trädgården har fått sig en avsevärd ansiktslyftning.

Det har väl inte undgått någon, terrordådet i Stockholm i fredags eftermiddag.

Radion står på här, all vår vakna tid.

En förskräcklig händelse. Det var väl bara en tidsfråga innan vi också skulle bli drabbade.

Men när det då händer blir det på många sätt overkligt.

Det är ändå fint att se den stora beslutsamhet och solidaritet som uppvisas. Trots eländet, så tar det fram de finaste sidorna hos människorna. Vi ska inte låta oss skrämmas, bara bli lite vaksammare. Enar det de drabbade länderna, så kommer den här typen av attacker att bli kontraproduktiva för terroristerna.

Ingen har kacklat om att det var "vi" som gjorde det. Beror det på att förövaren lever?

Polisen har gjort ett strålande jobb. Vi får inte glömma det, när partierna snart kommer börja bjuda över varandra i repression. Kontroller, övervakningskameror och vad mer de nu kan komma på.

Vi måste ha is i magen. Det ska gå att leva här, även i framtiden.

De har räknat 16600 en kväll, men idag tror jag inte de var så många.

Så har vi då begått Tranorna för i år också.

Härligt väder, solsken 8-9 grader med en del vind.

Vi kom vid 10-tiden och den stora rusningen hade inte börjat.

Det var lite glesare med Tranor än det brukar vara. De hade spridit ut sig lite mer. Bl.a hade de börjat utfodra utanför ett café, kunddragare.

Får väl se när de räknat i kväll hur det var.

De hade inte kommit igång med dansen riktigt. Gick mest och åt.

Vid tredje bilden, så fick jag upp ett meddelande i kameran; "Focusfel!"

Stängde av och satte på några gånger men det hjälpte inte.

Vi konstaterade att det var dags för ny kamera.

Hade gett upp, här blir inte många Tranbilder idag.

Men, så pillade jag lite, tog ur och satte i batteriet igen. Fungerar! Minns naturligtvis inte vad jag gjorde, men nu funkar kameran som den ska.

På hemvägen så blev det en tur till Falbygdens ost. Vi skulle inte ha nåt särskilt, men lika fullt blev det en kasse.

Gårdagens firande av yngsta svägerskans 70-årsdag, blev en trevlig tillställning.

Träffade lite släkt och andra som det blir långt emellan. God mat och dricka gör aldrig ont.

Även vi fick oss en släng av sleven, i anledning av vårt Guldbröllop.