En del grönsaker står kvar i jorden fortfarande.tre pallkragar, med bara hushållsskördade morötter. Resten ska syras, men som allt annat växer de faktiskt fortfarande. Purjolöken, bakom grepen, tillsammans med palsternackor som lagt sig ner lite.Sallad som gått upp i frö kan inte förvänta sig annat än komposten.

Fick lust att ta en fotorunda, finns ju faktiskt en del kvar, trots att vi gått in i november.

Jag väntar tills vänsterhanden rehabiliterats ytterligare innan storröjningen sätter in. Hustrun har rensat i fem pallkragar, så vi kan sätta ner försådder över vintern. Ett land för Vitlöken, blir det första jag tar i tu med om nån vecka.

Även omkastning av komposten behöver göras, så att årsavfallet hamnar på rätt ställe och vi har fin kompost till våren

Stora delar av årsresultatet hittills ligger i två högar vid sidan om.

Inte många tagetesblommor kvar.

Fler Ringblommor, som trivts bra, vilket däremot Astrarna inte gjort. har växt dåligt och därmed gett få blommor. Vet inte vad det kan vara, de brukar vara bombsäkra.

Vildapeln gav inte mycket frukt, på bilden ser man c.a 25% av årsskörden.

Bolltisteln tillhör det som fått st kvar i väntan på att rehabiliteringen ska fortlöpa. Absolut sista blomman av Rosenklätt.

Sista blomman är detockså av Läkemalvan. De enkla Prästkragarna är lite fler, likksom Solbruden. framför allt de gula står på sig. ganska ensamma är blomman från den vita Ölandstoken och Slingerkrassen.

Det blir nog de sista sommarblommorna för i år.

Luktärtorna står på sig. Men nu börjar de ge sig. Inte så många längre, framför allt efter buketten vi plockade för drygt en vecka sedan. Ett och annat fotobjekt står dock kvar efter flera frostmorgnar.

Lite diverse står framför oss idag, innan vi i kväll åker in till Sagateatern och ser Oliver Tvist i en uppsättning av Jan Hjalmarsson, Borås store enterteiner. Tillsammans med sin ensamble gör han storartade föreställningar. De senaste vi såg var My fair lady och Vita Hästen.

PRO har bokat två kvällar, igår och idag.

Här är inte så många insekter kvar nu. Kylan och bortvissnadet ger små möjligheter att hitta nåt att äta.

Trots det så såg jag, för ett par dagar sedan, en Amiral flyga omkring. Den slog inte ner, så det var nog sista resan.

Det är bistra tider.

Rasismen och främlingsfientligheten lämnar både mord och mordbränder efter sig.

Vansinnesdådet på Kronogården i Trollhättan är nästan svårt att ta in. Hur kan människan bli?

I ena stunden selfies med elever, i nästa stund en beräknande kallblodig mördare. Han valde ut sina offer efter hudfärg.

För min del, hoppas jag att de som bor på Kronogården kan få tillbaka sitt hopp och sina drömmar.

Det är inte det verkliga Sverige de har mött, utan en smal fåra, som bl.a Sverigedemokraterna plöjt upp.

Det riktiga Sverige välkommnar flyktingar och har många invandrade arbetskamrater.

Det riktiga sverige, med hjärtat till vänster, får även kalla kårar när Moderater och Kristdemokrater traskar in i SD:s främlingsfientliga sfär.

Mordbränderna i beslutade eller tilltänkta flyktingboenden, verkar vara planerade och organiserade. Hade det varit nån harmlös stolle, så hade de inte varit så geogrfiskt spridda.

Det gör dem mycket svåra att försvara sig emot.

Men det är ur samma fåra de kommer, som morden i Trollhättan.

Högerextrema som SD och andra  spelar på rädsla och okunnighet.

Så länge vi nöjer oss med en skola som släpper ut icke fullgågna elever, vad gäller kunskaperna, till ett utanförskap i arbetslöshet och social torftighet, så finns grogrunden.

Vi måste gemensamt ta ifrån rasisterna deras spelplan. Skola, bostäder och arbetsmarknad kan kosta några kronor, men vad är det, när alternativet kan bli mord och främlingsfientlighet.

Solbrud, (Helenium annuale)

Solbruden är en riktig höstblomma, trots att den blommat i en och en halv månad nu.

Men efter nattens frost, ger det sig om fägringen består.

Isigt på bilrutorna och det gnistrade på trappan när jag skulle hämta tidningen.

Ett eftermiddagspass på SU väntar. De ska ta gipset halv tre och teraputen väntar kl 15.

På vägen dit blir det ett tillslag på Systembolaget i Knalleland. Jag har hittat ett väldigt bra marineringsvin till Burgundergrytan. Terre de Mistral, ett Côtes du Rhône, som även går att dricka! Hon blev lite konfunderad, tjejen jag frågade efter ett bra marineringsvin till grytan, vid ett tidigare tillfälle. Hon tittade lite ihåligt på mig, när jag frågade om det gick att dricka också.

I kväll lägger vi köttet i marinad för att laga grytan i morgon. Sen har den stått till sig bra till på lördag när den ska ätas. Den blir alltid bättre, tycker jag, när man lagar lite mer. Det som blir över fryser vi ju.

Jag har inte ventilerat DÖ-haveriet.

Det innebär inte, att jag inte följer skeendet. I min ände av det politiska livet, så är det inte själva sakfrågan som intresserar, utan hur de olika inblandade agerar.

Regeringen, utifrån det som förväntas av ett lands ledning även i svåra tider.

F.d Alliansen, utifrån att de vet att de är prisgivna åt Sverigedemokraterna och stackars KD och Livets ord-Ebba som till varje pris vill komma in i värmen igen efter debacklet på deras kongress, som utlöste förvirringen.

Ett stalltips; regeringen gör upp med Alliansspillrorna om flyktingpolitiken och det överskuggar budgeten för 2016, om nu inte moderatkongressen kör över Anna Kindberg Batra ordentligt. Hon står inte högt i kurs, ens hos de egna. Många moderater har inte mått bra under "det nya arbetarpartiet".

Vem var det som talade om "vödgvön vöva"? Idag har vi en gredelin röra efter Alliansens haveri.

Det kliar nog i många borgarfingrar, att få stoppa regeringens försök till rättvändning i politiken igen, efter åtta Alliansår.

Hindret för det är ju SD, som det kostar att släppa in i värmen.

Efter en ev. uppgörelse om flyktingpolitiken, så kommer SD att hata allt och alla.

Ser faktiskt ut som en fungerande strategi, för att släppa igenom regeringens budget.

Vi får väl se.

Luktärtorna står fina fortfarande. Vid det här laget brukar de ha knäckts av frost. Inte ens i natt, verkar det inte ha blivit så kallt som det sas.

Den 13 oktober brukar hustrun fylla år. Så även idag.

Vi köpte lite gott till kaffet och ett par buketter mörkröda rosor på COOP i går kväll, innan vi åkte hem.

Rosorna ställer vi så kallt som möjligt, så de fortfarande är fina på lördag, då middagsfrämmaten kommer.

Bland sina gråbruna, nervissnade syskon sticker det upp en Dagliljeblomma! Mitten av oktober!

De brukar blomma i juni-juli.

Det var i alla fall inte svårt att välja fotoobjekt.

'Prairie Sun'- Rudbeckia hirta var. pulcherrima

En ettårig sommarrudbeckia, som vi tycker är fin.

Vi har sått den tidig vår några år. I våras visade det sig, att den var flerårig vid rätt klimat. Så vi har haft två ställen med Rudbeckian.

Årets blommor står på ett risigt ställe, rosor som är på väg att lämna jordelivet, men som hälsosituationen (min) har lämnat oåtgärdat.

De är dock inga favoriter för insekterna. Inte ett besök, oaktat väder. Tydligen hybrider, som osolidariskt ställer sig utanför kretsloppet.

Solrosorna har, som så mycket annat, inte haft något bra år. Blommade sent med kort blommningstid. Men fåglarna får sitt under alla omständigheter.

Sena inlägget har sina skäl.

Några nätter sedan operationen har jag vaknat vid 2-3-tiden och inte kunnat somna om. Framåt halvfem börjar man bli trött och sen sover man till middagstid. Eller i alla fall till åtta.

Vaknade av SMS på telefonen från VGR.

Påminnelse om dels 07.45 den 6/10 och 10.30 på SU. Bra grej, med påminnelserna. Min almanackskultur är inte den bästa. I min mest aktiva ålder kunde jag ha två. En kort tid tre, men när jag kom på det, så blev det sanering.

De ska ta gipset vid den tidiga tiden och den andra tiden är hos teraputen, för nytt träningsprogram.

Har ju varit med om det en gång tiidigare.

Fick ett ryck i går. Dels husade jag fiskespöna, dels tog jag fram alla andra fiskegrejor, från flera olika ställen.

En del hade legat oanvänt i minst 10 år, annat den dubbla tiden.

Vi hade ju, som det hette, grejerna ihop, jag och barnbarnen Max och Pontus.

Hittade bl.a en mycket fräsh ask med ett 20-tal ultralätta spinnare. Har varit lite frustrerad över att jag inte haft några spinnare under 6 gram. Ingen rost och bara damm utvändigt på boxen.

Ungefär lika många woblers, som inte fick plats i fiskelådan hade legat och samlat damm. Har ni kört woblers i diskmaskin nån gång? Det har vi!

Mycket småkrafs, inte minst tafsar och rostiga krokar åkte i en låda som ska till skrôlen.

Förvånansvärt få krokar som rostat, men några får bytas ut till våren, samtidigt som övriga skärps. Heldagsjobb i vårsolen.

En tidig satsning på bra boxar och lådor, med täta lock, visar resultat nu.

De maskindiskade woblerna blev jättesnygga, mer än nya. Nu ska de in i en både tät och särskiljande förvaringsbox.

Min utrustningsdealer, Wolmars sportfiske, har flyttat närmare. Nu ligger de på östra infarten till Borås. Bara en liten avstickare innan man kommer till COOP.

En försluten glassburk öppnades med spänning. "Men, vad är det här för skräp"?

Så enkelt var det inte. Innan vi byggde ut och om, så hade hustrun en "installation" på gamla altanväggen. Den bestod av drivvedsbräda, bra patinerad, från Öland, fiskenät och några glaskulor. På brädan hade ett antal öglor och småkrokar skruvats i. Där hängde hela 70-talskolletionen av spinnare, drag och en och annan wobler.

Vid bygget så hade dragen hamnat i glassburken.

Locket på igen efter liten nostalgitripp. De kanske kommer till användning igen. Inte minst Max har visat stort intresse för gamla grejer.

Vintergrejorna gjorde jag i ordning för knappt ett år sedan, men vi fick ju ingen fiskevinter, så de ligger i vänteläge.

Framför allt Max, älsta barnbarnet, var väldigt mån om att han skulle få ärva mina fiskegrejer när jag dör. Idag talar han inte så mycket om det, han tar de grejer han behöver när de ska ut och fiska.

Varför vänta på att morfar ska dö, när man kan använda grejerna idag?

Vi köpte varken vindruvor eller tomater på COOP i fredags, nu är det egna som gäller ett tag framåt.

De mognar bra i brittsommaren, det gäller bara att äta undan.