Ett vattenhjul, som ger kraft till tråddrageri. En knappt två meters järnstång, en kvadrattum tjock, blir 16.000 meter! järntråd.

Medan min yngste bror och hans fru, genomkorsar Nordamerika just nu, gav vi oss ut på en lite kortare resa i går.

Äspereds hembygdsförening ordnade en bussresa till Gnosjö och besök på två industrimuséer.

Hylténs och Tölltorp.

Hylténs, var en verkstadsindustri, där man bara stängt dörren vid nedläggningen 1974. Efter att ha drivit verkstadsproduktion sedan andra sidan 1900. De gamla maskinerna stod kvar och fungerade! Det bedrevs en del produktion, för souvenirförsäljning. Bl.a på Skansen.

Tölltorp, var uppbyggt kring en hembygdsgård, i tråddrageribygder. Beläget vid forsande vatten, drevs i stort sett allt, med skovelhjul.

Vi blev mest imponerade av det mastodontarbete som lagts ner och läggs ner, för att hålla i gång verksamheten. Maskiner och byggnader var i toppskick och kunde användas, precis som när det begav sig.

Jag återkommer med lite mer bilder senare. Tyvärr blev kameran kvar i bussen vid besöket på Hylténs.

Luktärterna hänger i fortfarande. Sommaren har inte gett några större mängder. Gjorde misstaget, att plantera dem bakom höga växter. Tänkte de skulle växa förbi, men de fick tydligen för lite ljus och livsrum. Visst har det blivit några buketter, men inte i närheten av de år då de gett bra.

Det var härligt i Olofsbo i går.

Medan dottern och hustrun röjde och lastade in i bilarna tog jag mig ett par längre promenader. Den ena utefter stranden till fågelreservatet. Det var inte så mycket fågelaktivitet, om man ser till antalet arter. De flesta hade gett sig iväg. Dock inte Skarvarna, som var väl företrädda där de satt på rad. Skarvar är ju inga favoriter, men i brist på bröd får man ta limpa.

Badet uteblev. Visst var det 16 grader i vattnet och en och annan vågade sig i, under ganska högt tonläge. Modet svek hustrun, via att förebära, att hon bättre behövdes i stugröjningen. Ingen osanning, men det hade nog gått att kombinera.

Bilarna blev fulla och vi har dels sånt som ska till komposten, dels sånt vi lovat förvara över vintern. Men nu är hon klar, så det var bara att stänga igen och lägga nyklarna på "ett säkert ställe".

Skarvarna dominerar. De flesta andra arter har gett sig av. Bl.a Stararna, som brukar ladda med insekter från Tången, innan de ger sig ut på sin resa.

Det var Japanskt tema i Botaniska, både i stort och i smått.

I en del fall kunde man undra hur länge man förberett temat. Där fanns Japanska träd, som verkade vara många 10-tals år gamla! På bilden bryter väl hon i svart och rött temat, men det ska ju till publik också.

Vi hat tänt mindre brasor i kaminen nu några kvällar. Inte så mycket för värmen, men det driver ju ut den fuktiga luften, som vi har omkring oss, i den vädertyp som varit förhärskande, den senaste tiden.

Det känns tryggt att ha ved för ett par säsonger liggande.

Lingonen ska göras vid idag och även en ny skörd av 12-15 Gurkor.

I övrigt, har förberedelserna för älsta barnbanets 21-årsdag dragit i gång så smått.

Barnafadern har gjort sin beställning, för att kunna laga maten. 2,5 kg. Lammstek(ur frysen), alla de sorters lök, inte minst Vitlök. Rotsaker, Timjan och Rosmarin. Potatis till en stor gratin.

Dottern har beställt vita dukar, porslin, bestick, uppläggningsutrustning och stolar, bl.a

Har hon då ingenting, själv? Jodå, men hon liksom hustrun är praktisk. Finns det på ett ställe, varför ha dubletter?

Det ska ju ändå dit när saker och ting har haft sin gång.

Nytt avsnitt av Hjem i kväll. Lite ojämn serie. Förra avsnittet var det lite aktion i, men har i övrigt kännts segt.

Blir mycket ost från den lilla trädgården som korna har att beta på.

Rubriken syftar på det Skånska talesättet; Maten är halva födan, resten är sill och potatis.

Våra affärspartners under Ölandsveckan.

COOP Kalmar

Bagarberta i Böda.

Rosas handel i Löttorp.

Systembolagets sommarfilial i Löttorp.

 http://www.olandsost.se/i Borgholm

http://www.bodafisk.se/.

Grönsaker och bär utefter vägarna.

Det händer, även om det tar emot, att vi får göra nån komplettering på ICA i Löttorp. Ingen rolig affär sommartid, i alla fall. De har vräkt upp varorna, som i snabbköpens barndom, för att få plats med så mycket som möjligt. När Stockholmarna har rivit en stund för att få tag på det längst in eller ner, vill man helst gå därifrån.

Med ovanstående partners, så klarar vi oss ganska bra.

Jag har inte så många bilder i denna kategori, men ett par kan jag åstadkomma. Ska ha en från Ölandsost också, men hittar den inte just nu.

Hos Bagarberta några minuter över sju. Välfyllda hyllor.

Lite långsökt, men från hamnen i Böda, ett stenkast från Rökeriet.

Postrodden till Gotland startar. Den blå postkaggen som kom med Häst och vagn till Böda.

Postrodden genomförs numera vartannat år, naturligtvis som en turistattraktion, men även historia och kultur.

Öland är speciellt, denna kalkstenshäll, som sticker upp mellan fastlandet och Gotland.

På den lilla jordskorpa, ovanför berget, betar djur på den tunnaste och där det är lite mera jord, så är det ett bördigt jordbrukslandskap.

"I Västergötland tror ni ju att det bara går att odla spannmål" sa en Ölänning en gång.

Med fog.

På Öland odlar man hela paletten, där Bruna bönor, Pumpor och tidigare Majs, sticker ut mest.

Vi har några Pärlor, som vi gärna återser.

Ibland bryter vi mönstret, med att besöka Blå Jungfrun, allvarvandra, besöka de gamla borgarna m.m

Den som följt våra Ölandsresor på bloggen har kommit i kontakt med "södra rundan". Vi tar av österut vid "Förakorset" vid Vässbypark och kör Östra vägen neråt.

Himmelsberga

Förmiddagskaffe vid Himmelsberga hembygdsmuseum är ett måste. 3 sorters kakor, en mjuk och vetebröd. Kaffet serveras i kopparkanna. Dels har Himmelsberga en rik samling på byggnader och bruksföremål från den Öländska landsbygden, dels minst ett par kostutställningar. Ute på ängarna runt muséet betar lantraser och äldre kulturväxter och kryddor har sin plats.

Himmelsberga gör man inte på en kafferast. Minst enochenhalv timme, ofta två.

Vickleby

Lite humor kostar de på sig, eleverna, det här arrangemanget kallar de Bönematta!

Undervisning i handhavande och skötsel av lie, inför Gråboslåttern.

Åker vi inte ner till södra udden, Ottenby och Långe Jan, tar vi en rättöversväg till Vickleby och Carl malmstensgården

Skolan har dels en möbelsnickarutbildning, dels en trädgårdsdito.

På somrarna ställer eleverna ut sina arbeten och det är imponerande pjäser man får se. Även prislappen är imponerande, tyvärr. Ett garderobsskåp med någon draglåda, landar lätt på 40-60 tusen! Där går det inte åt något av reskassan.

Däremot i trädgårdsdelen. Vi brukar köpa med oss några plantor. I år ett 10-tal. Hamflockel och Gamander stod för förnyelsen, två sorters Helgonört breddar befintligt sortiment.

Det är en fröjd att gå omkring och se de olika elevernas arbete med olika typer av trädgårdar och arrangemang.

I år överraskades vi av en lieparad. hela kullen kom på rad med liar över axeln och en vattenhink till brynena i täten.

De skulle få lieutbildning inför ett åtagande, att slå markerna i och omkring Gråborg.

Eriksöre

Åtskilliga gånger har vi stannat vid Eriksöres rastplats och intagit medhavd lunch.

Underbar utsikt över Kalmar sund, till Kalmar och med bron till höger. Mellan oss och sundet breder ett fantastiskt jordbrukslandskap ut sig. Tala om kornbod.

Borgholm

Inne i Borgholm, väntar Ebbas café. Ett kultställe. Flickorna, dottern och kompisen Lotta, började gå dit på 80-talet. det har blivit att vi fortsatt. En härlig trädgårdsservering med stora skuggande träd. Ett myllrande folkliv.

I Borgholm har vi ju också Slottsruinen. den är ett intressant besöksmål i sig, men för oss är det kostererna som drar.

Tidigare kunde man ha med medhavd mat och driyck, liksom stolar.

Idag har någon entreprenör fått kontraktet på all försäljning, nu t.o.m starkvaror. Inga mat-och dryckkassar tillåts, heller inte stolar. Stolarna har med brandförsäkringsvillkoren att göra.

Första året när de serverade bl.a öl i ruinen, så konsterade jag att det fanns alldeles för få toaletter. Max och Pontus, barnbarnen som var med i några år, snappade detta och försvann. Vi såg inte till pojkarna och senare när jag träffade Pontus och frågade vad de gjorde, "leker" blev svaret.

Efter nån timma tog jag en runda för att kolla vad pojkarna gjorde, får jag se Max, stå med en hundralapp i handen, ger tillbaka den till "kunden" och säger "du kan pinka gratis, jag hinner inte växla".

De hade öppnat en lönnpissoar i ett valv. 20 kronor för att pinka, då måste man ha druckit en del öl.

Så småningom kom det till vakternas kännedom och de stängde lönnpissoaren, men då hade pojkarna en ansenlig mängd Selmor i fickorna.

Trollskogen

När det inte är för varmt, som i år, är Trollskogen ett trevligt besöksmål. Naturrum, utsikt mot Långe Erik och en vindpinad Tallskog omger en på den 3-4 km. långa promenaden. Här finns lämningar av krigiska tider, kungagravar och ett intressant växt-och insektsliv. Ute vid kusten, ligger ett förlist fartyg, Swiks. För varje år har tidens tand tärt ytterligare på det. Några år gick det en färja till Gotland, från nabbelund, genom det trånga sundet. Också det en attraktion.

Byxelkrok

En katt bland Hermelinerna. Inför reagattan med Ölandekor har denna hamnat bland mestadels större "fartg".

Uppmjukning inför regattan. Ja, den med Spinnacern, ska inte vara med!

Väl uppe på norra udden, händer det att vi besöker Långe Erik, den kända fyren. Oftare att vi tar en sväng till Byxelkrok, där man kan få en doft av det fiiina livet. Båtarna i hamnen vittnar om att ägarna inte kan ha bidragit i så hög grad till vård-skola-omsorg, än mer till sin stora båt. Från piren är det en härlig utsikt med Mönsterås pappersbruk i söder och Simpevarp i norr. Ja, ja, mellan där har vi Blå Jungfrun och ett rikt båtliv.

Några gånger på vägen dit, eller ifrån har vi stannat i Skäftekärr, en stenåldersby, full av liv och aktiviteter.

Max var där en gång, helt ung, och lyssnade bl.a på berättelsen om Nornorna. När han kom hem berättade han för mormor om när Nornan tappade tråden.

Lammet och grisen

Lotta och dottern, för några år sedan, står och väljer styckningsdelar.

På kvällarna blir det oftast grillning eller något annat måltidsliknande vid kalmar sund. men någon gång varje år, så blir det ett besök på Lammet och grisen.

Helstekt lamm och ghris med fantastiska både kalla och varma tillbehör. Vinkällaren är betydligt vänligare mot gommen än plånboken.

Man äter så mycket man vill, får välja styckningsdetaljer själv. För min del tar jag gärna mest lamm, för gris kan där ju ligga på grillen många kvällar nere vid sjön(Kalmar sund).

För dottern och kompisen Lotta, är Lammet och grisen ett måste. De ser fram emot det hela året.

Visst är det speciellt, att sitta mitt ute på allvaret, under bar himmel och äta gott, dricka med för den delen. Vill man så går man en trappa upp och ser solnedgången.

Det har väl blivit en hel del engångsbesök på olika ställen, men det här har hadlat om de som vi gärna återvänder till.

Tänkte lägga in ett inlägg, snart, om hur vi klarar födan i övrigt under veckan. Där är det ännu mera; "samma procedur som alla år".

Huvudbyggnaden och lite av trädgården.

I går besökte vi Gunillaberg.

Det har varit tal om det många gånger, på väg till Jönköping, så har tanken kommit; Nä, nu måste vi åka dit.

I går blev det.

Man möts av allmogedjur, bl.a Fjällnära boskap, Värmlandsfår och Vietnamesiska hängbukssvin. Tuppar av flera raser gal på kapp.

Huvudattraktionen är ändå konsten. Tage Andersens egen eller de många andras.

Den stora trädgården har formklippta träd, döda träd ett stort Orangeri och massor av växter som övervintras i Danmark.

Den som tycker om träfat-och tunnor kan få sitt lystmäte tillgodosett.

Inne i huvudbyggnaden är tidstypiska möbler blandade med ett flertal konstnärers verk.

Utmed en promenadslinga genom svalkande skog och både rinnande och stillastående vatten, passerade man ett antal målningar, där dukarna var uppspända mellan träden.

Avslutningen skedde i ett Liljeland, med tusentals Kungsliljor.

Den som vill fördjupa sig, kan klicka på länken ovan. Ta gärna nån minut för det.

En bildkavalkad, som spänner över stora delar av verksamheten vid Gunillaberg, bjuder jag på.

Flanörbilder allihop och klickar man på dem, så kan man se dem i större format.

Djuren på Gunillaberg, utom några som jag sparar till sist.

Någon som vet vad korasen heter, fast det är tjurar.

Det blir vackert i landskapet med alla staket, intressanta linjer.

Lite stolt konstaterar jag, att Tuppen fångats mitt i en galning.

Utomhus växter, konst och applikationer. 

Inomhus. "Kaminen" och Carminblomman är från Orangeriet. 

En liten lustifikation till sist.

Direkt när jag såg den här bilden, precis före fotoögonblicket, så fick den ett namn; Se men inte röra!

På något sätt verkade jag få skulden för hans tillkortakommande, Fjällnära tjuren.

Han kom mot mig, råmade hotfullt och framme vid staketet började han krafsa med frambenen.

Ja, ja, det har väl tänts snett runt en och annan dansbana också. 

Närmaste veckan blir det bilder från Pilane gravfält på Tjörn och deras skulpturutställning.

Det var varmt. Svalkande av bilens AC på 19 grader, kunde vi se hur utomhustemperaturen gick upp tll 28 grader. Det skulle bli tappert på Pilane. Fikastoppet vid Tjörnbron skvallrade om det. Men ett svalkande moln och en lika svalkande vind gav oss en i huvudsak behaglig promenad bland skulpturer, får och en skiftande natur.

Första delen var tänkt att tilltala barn, igenkänning.

MINNEN av Jan Järlehed, trä 2014.

Vem känner inte igen den här som väl varit en tidig leksak hos många barn.

Tänkte göra några inlägg om och kring veckan på Öland. Vet inte hur många det blir än, men det ger sig.

Egentligen så ligger det inte för mig att gnälla eller klaga, det finns alltid möjligheter också.

Men resan började i moll(n).

  Vi kom iväg en timme efter planen, det hade behövts en ordentlig kalkning för att få balans i bilen till frukoststoppet vid Rydaholmsbadet. Där det f.ö regnade så vi fick fika i bilen.

Som tur var, så stod vi för var sin halvtimme, hustrun och jag. Jag ställde klockan en timme för sent, men vaknade tidigare. Hustrun hade missräknat sig på tidsåtgången för personlig hygien och annan restaurering.

Det var förvarnat om regn på Öland på söndag, sen skulle det bli sol hela veckan. Njutbara 19-20 grader varje dag.

Det regnade på måndagen också och temperaturen drog i väg en bit över 25 både på fredag och lördag.

Hur var det Rumpnissarna sa?

Voffo gör di på detta vise?

Nu till bilderna med förklarande text. Klicka på dem så kan du se dem i större format.

På vår södra runda, hade vi sett fram emot, att få besöka ett Bruksmuseum i Degerhamn. De har ju haft både Alunbruk och Sockerbruk. Cementa driver cementbruk idag.

Men inte hittade vi något Bruksmuseum. I stället gav vi oss på en känd fågellokal och träffade bl.a på de två blyga Svanarna på bilden.

Slottsruinen låg där öde. Ingen konsert på hela veckan. Skuffelse, det brukar vara en höjdpunkt.

Vi satt en stund efter morgondoppet, alldeles för länge om man ser till att jag nästan missade en Havsörn som flögförbi.

Hann inte dra in den utan bara sköt. Det hann väl bli en fem-sex rutor, men merparten hade bara framdel eller bakdel och någon bara himmel. Det är är vad som blev. För  mycket bekärning och skärpan lämnar en del i övrigt att vänta.

Alla tre bilderna går under rubriken harm.

Vaddå, en solnedsgångsbild från Kalmar sund igen!

Nja, det är egentligen reflexerna i bilden som är skuffelsen. Hade glömt motljusskyddet hemma, så hela första solnedgången, på onsdag blev mest bilder med solreflexer.

Alger sa en del. De som visste bättre sa att det var de döda bottnarna i Östersjön som kom upp.

Tråkigt och geggigt.

Vår hemmahamn för bl.a landning av hobbyfiskad "grågädda"(torsk), Skäddor och en del annat, Abbore och Öring emellanåt. Nu var den igenkletad med grön goja.

Båda bilderna är från östra sidan, vid Långe Erik. Där var det sju resor värre.

Vi vet ju vad de döda bottnarna beror på, men jag blir så trött på dem, som hävdar att det spelar ingen roll vad vi släpper ut, för det är baltikum och Polen som skitar ner mest.

Låt vara, men det vi släpper ut, det hamnar ändå i Östersjön och lämnar bidrag till att förvärra situationen.

Första bilden har varit med för nån vecka sedan, men får vara med igen. Jag är så trött på folk, som inte orkar gå några meter från trappan, så att andra kan komma fram. Låga odds på att det är 08-or, även om det också funnits andra.

Vad är det nu med den Olivgröna Guldbaggen i Älggräset?

Jo, när jag träffar på första guldbaggen för året, så blinkar det rött och meddelas att internminnet är fullt!

Jag hade glömt sätta i ett SD-minne efter sista redigeringen. Så det blev bara två rutor, varav den här är den bästa.

Egentligen hade vi en väldigt fin vecka, men nu är gnället avklarat.