I går kväll, under Guldbaggegalan, ringde grannen.

Vill du följa med och fiska på Gullestorpssjön. Ja "Gullestorpasjön", som han sa.

Vi har varit där förr. Vi sätter ut "sprätt" med levande Mört.

Förra gången fick vi bl.a en fin Öring, som blev två middagar.

Det brukar vara trevligt, med lite tjöt och korvgrillning och sen kan det ju hända att det nappar också. Fisket sköter ju sig nästan själv, när grejerna kommit i.

Kl. sju ger vi oss i väg.

Numera är det inte bundet till helgerna, oss pensionärer emellan.

Framåt 11-tiden, var det en hel del folk på sjön.

Brukar sitta och kolla armbågar. De var ganska stilla, så det nappade nog inte så mycket på andra sidan sjön.

Såg några som satt och fiskade ute på sjön när vi åkte till Göteborg i går.

Trodde inte isen skulle vara tjänlig efter vatten och snösörja i mängd.

Jag gick på idag, lite mulet, men man kunde fiska utan vantar.

Men, 40 cm. genomfrusen is!!!, varifrån har den kommit. Vi har ju bara haft några -10-nätter.

Jag borrade i hål från i går, det är mindre slitsamt, än att göra egna.

Det började bra, tog i ganska rask takt upp 7 st. småabborrar.

Sen var det stopp, inte ett liv.

Då började jag flytta mig och det blev några i varje hål.

Gav mig på att borra ett eget, lite längre ut än det var förborrat.

Vilket jobb! Skären är lite slöa, det kostar på att borra 40 cm.

Det började komma ut en och annan på isen, efter någon timme var det flera grupper och enskilda ute.

Det var ju egentligen bara solen som fattades, men man kan ju inte få allt.

Resultatet blev något 20-tal småabborar till slut.

När jag kom tillbaka till första hålet, så låg där bara 4, det skulle ju vara 7.

Uppmärksammade några kråkor på isen, hörde också att de var en bit bort, bakom ryggen på mig vid ett tillfälle.

Det är inte bara Skator som är tjuvaktiga.

Men det är dem väl unt.

Dagens skörd + 3 som Kråkorna tog och den sista, som var lite storlek på.

Ändå vid hålet, så släppte jag ner grejorna, för ett sista ryck.

Det riktigt small till i pilken, och upp kommer en Abborre, tre gånger så stor som någon av de tidigare.

Men sen var det tomt.

En bra dag, men inte mycket mat.

Det är ändå gott att komma ut.

Årets sista ABC handlar om företeelser på I.

Jag bidrar med en bild, från en populär vinteraktivitet; Isfiske.

Bilden är från en vacker vinterdag, vad jag minns så blev det mest naturupplevelse, med fisken var det knappt.

Vill också passa på att önska alla ABC-deltagare

GOTT NYTT ÅR 

Mer I-bilder.

När solen tittade fram, blev det vackert på västsidan av sjön.

De mörka partierna på isen, är vatten som trängt upp.

Nästan vindstilla, 12 grader kallt. Fiskeväder, trots att den lilla vind som var kom från Nordväst.

Med snöskyffel i hand och en utrustad skrylla på ryggen, begav jag mig ner till sjön. Grannens båt var första anhalten, har isborren liggande där.

Skulle ut till linjen mellan Sundholmen och Vedholmen.

Men c:a 50 meter ut, så började det ge efter under fötterna.

Inte i år igen!

Jodå, snön har pressat ner isen och vatten sipprat upp.

25 cm is, 10 cm vatten och c:a 10 cm snö som isolerar.

Jag fick stanna upp halvvägs ut mot min tänkta fiskeplats.

Det var bättre än ingenting.

Vattenmängden på isen ökade ju längre ut man kom.

Isen var som en hängmatta.

Trögt till att börja med, men i andra hålet fick jag tre små Abborpinnar, förmodligen ett stim, som försvann lika fort som de kommit.

Det mulna vädret bröts för en stund upp lite solsken.

Västsidan lystes upp av den svaga solen och förstärkte naturupplevelsen.

Jag delade den inte med särskilt många.

En som redan var ute, norr om Vedholmen, men gav sig ganska fort.

En annan kom ut på isen hitom Arnhallabergen, var på väg ut på isen, men gjorde tydligen samma erfarenhet som jag och höll sig en bit från strandlinjen.

Det blev ett par timmar, alltid gott att komma ut.

Även om förutsättningarna kunde varit bättre.

Kunde inte hålla mig, utan tog isborren med ner för att kolla tjockleken.

Redan ute på isen, såg jag två som satt och pimplade. Isen håller.

Men, vad var det?

Såg ut som en hund, som sprang på isen, på andra sidan.

Men svansen var för yvig.

Det var en vacker vinterräv.

Den hade inte bråttom, så det blev ett par bilder.

Tyvärr hade jag inte ställt om kameran från sol till moln, så kvaliteten lämnade en del i övrigt att önska.  

Räven tog sig i sakta mak över isen.

Två som redan vågat sig ut. Inte undra på när mitt provborrade hål, visade på stabil is.

Isborren fick ligga kvar vid sjön, i grannens båt, som inte kommit upp ännu!

Nu känns det nästan som dagen för julafton, i morgon ska jag på.

Men  först ska vi gå på hembygdsföreningens julmarknad.

Göstimmen har börjat.

Stillheten på sjön i går kväll, gör verkligen skäl för den gamla sångslingan.

Eftersom pojkarna är för unga att bjuda på brännvin, så avslutade vi vedhanteringen med en fisketur med "Äppledryck av Ciderkaraktär", från COOP.

Det var ett tag sedan, ja år sedan ,vi var ute alla tre samtidigt.

Jag brukar föredra att trolla, "köra drag", men pojkarna ville kasta lite också, så det blev rena spömenageriet.

Men vi var ju tre, en för skottkärran med motor, batteri och draglåda, två fick bära spön.

Båten var öst tidigare på dagen.

Klickeri.

Vi hade trevligt, började köra efter Gädda, på tvären förbi Sundholmen, upp förbi Vedholmen. Där skulle vi kasta.

Vi tog hem spöna för att skifta utrustning.

Klickeri.

Pontus höll på med att ta hem tredje spöt, när en Gädda hugger precis vid båtkanten.

Efter vederbörligt fotograferande, tog vi upp den i båten, lossade krokar och ett sista foto(n).

En hygglig Gädda, men vi glömde att väga den innan den släpptes i igen.

Men nån stans mellan 1,5 och 2 kilo enades vi om.

En stolt Pontus visar upp dagens enda landade fångst.

Vi kastade, bytte drag, kastade igen, men det ville sig inte.

Vi hade bestämt att avsluta, när Göstimmen infann sig, med att köra lite efter Gös.

Vi tog en runda upp mot Ramnö, över till Slunsvik, utefter Arnhallabergen och över platsen där jag fått mina två senaste Gösar.

Spänningen ökade, helt plötsligt hade jag två tysta pojkar i båten.

Men idag ville det sig inte.

Efter genomsökning av Askanäsfjärden, så tog vi upp grejerna och for hemåt.

Vilken skillnad med elmotorn. Möjligheterna till social samvaro i båten, liksom samtal med andra på sjön, ger det hela en helt annan dimension.

Man hör ljuden, från stränder och sjö.

För att inte tala om de utblivna utsläppen.

Trots den magra fångsten, det var ju Gös vi var ute efter, så hade vi trevligt.

Inte varje dag man får åka ut och fiska med pojkarna.

Stundtals, visade de att även 16-17-åringar kan komma i lektagen och sättet de kivades på, skiljer sig inte avsevärt, mot för 8-10 år sedan.

Nu har de sovmorgon och ligger väl och drömmer om jättegösar.

Max mitt i ett kast, medan Pontus håller koll, så onödiga besök på akuten undviks. 

Till vän av ordning och alla barn, vill jag framhålla, att det är inte bara rådligt, utan nödvändigt av säkerhetsskäl, att ha flytväst när man uppehåller sig i en båt.

Man ska även sitta i båten.

Efterlevnad räddar liv.

Inte så många ute, men runt Vedholmen brukar dett alltid sitta några.

Kom ut på isen lite sent, kunde inte slita mig från Wasaloppet.

Finns inte många företeelser som kan slå starten i Berga by.

Inslag som "Kajan" gör inte det hela sämre.

Sättet som både Susanne Nyström och Jörgen Brink vann på var imponerande.

Gratulerar alla som kommit i mål och de som kommer att komma i mål.

Det är väl några tusen kvar ute i spåren.

Precis som i Dalarna, så var det fint vinterväder på Tolken.

Inte så mycket folk ute, Wasaloppet hade väl tagit sin tribut.

Skidor är fortfarande stort i dessa trakter. Ulricehamn fick utöver Oskar Svärd, in deltagare på 9, 10 och 21 plats. Inte dåligt av en ort så nära ekvatorn.

Det har blivit en konstg is.

Först ett lager packad snö, sen ett fruset issörjelager, därefter 10 cm. vatten och slutligen 30 cm isglass.

Det kommer ganska fort att bära igenom när dagarna blir varmare.

Inte mycket att skriva hem om, men som komplement till det fina vädret var det helt OK.

Under islagren var det tydligen Barnens dag igen.

Ett 15-tal småabborrar blev dagens fångst.

Bättre än ingenting.

Men inte mycket att lägga in i frysen.

Njöt i fulla drag i solskenet och kunde konstatera att skidåkarna började komma ut vid ettiden.

Inspirerade av Ulricehamnsåkarnas framfart i Wasaloppsspåret?

Måste varit en entusiast som ger sig ut på sjön under dessa omständigheter!!! 

Kände för att gå på idag.

Redan vid 10-tiden gick jag ner till sjön, laddad för storfiske, hade t.o.m en snöskyffel med mig för att skotta fram ljus som skulle locka fisken.

Visste att det skulle bli jobbigt att pulsa ut, men jag hade bestämt mig för kustnära fiske idag. Nära vår kust.

Väl ute på sjön, konstaterade jag att snötäcket hade tagit ut sin rätt.

Det hade tyngt ner isen, med påföljd att det var en 12-14 cm. vatten ovanpå, eller rättare sagt, snösörja.

På bilden ser man att det bildats 2 lager med is, vatten emellan. 

Detta var ett gammalt hål som jag återanvände.

Graningekängorna höll tätt, här fick de sitt eldprov.

Håller både väta och kyla ute.

Skaffade dem för 3 år sedan, kostade skjortan. men de håller mig ut och sköter mina fötter under svåra omständigheter.

Men det var inte riktigt njutbart.

Trots Graningekängornas förträfflighet, byggde jag upp "podier" för fötterna, så att de gick flott.

Fisken då?

Som rubriken antyder, så var det smått, om möjligt ännu mindre i snitt än när Max och jag var ute här om sistens.

Det var jag förberedd på, för det är på några branter längre ut i sjön, som de större går.

Inne vid land är det fjolårsäling, som inte har kommit längre ut ännu.

Fångsten var inte mycket att skriva hem till mamma om, men grannes katt får några munsbitar.

Hur det såg ut i fotspåren, framgår tydligt. 

Ensam ute och med beskrivna omständigheter så blev det bara någon timme.

Kroppen mår säkert bra av allt pulsande och en del att bära på.

Man får se till helheten, inte till detaljerna.