Grannen och jag gick ut vid tiotiden. Askanäsviken. Det är behändigt. Åker bil till Askanäs och sen är det inte mer än 150-200 mm, tills man kommer til en upphöjning på 11-12 meters djup, med 15-18 meter djupt i det omkringliggande vattnet.

Det spelade ingen roll vad vi agnade med, det blev fisk på allt. Stor fisk. Flera Abborrar vägde runt tre hekto och ska tillagas i kväll. Blev naturligtvis en del smått också, men ett tiotal stora följde med hem. Några tappades  precis i hålmynningen.

Naturligtvis, så glömde jag kameran i stressen som infann sig när grannen stod vid vår uppfart och väntade.

Men ni får tro mig på mitt ord. Det blev fin fisk. det var den dan idag.

Vi skulle hem till skidskytte och femmil i Holmenkollen.

Kul att Bergman körde upp sig, ja det gjorde alla Svenskar på sin egen nivå.

Tyvärr verkar tjejerna att prenumerera på 50-deplatser.

Femmilen blev en trevlig tillställning. Nu verkar fenomenet Nordtugg vara detroniserat, men det kostar på. Flera olika måste gå upp och dra upp tempot, så han inte har något kvar att ge i spurten. Trots en sjätteplats, så fick han ändå spurta ner en Svensk. Nästan lika bra som att vinna, kan tro.

Det var rimfrost på träden, dimma och lite rått i luften.

  Kunde inte hålla mig.

Vädret var gråmulet, ett par -grader och flau vind som yr.no säger. Alltså nästan vindstilla.

Tänkte penetrera isen mellan slottsruinen och Vedholmen.

Lite liv redan i första hålet, men jag hade tydligen borrat rakt ovanför barnkammaren. Lite större än förra gången, men inte mycket.

Abborrarna blev lite större efter hand som jag närmade mig Vedholmen, men ingen kanondag. Vissa hål var tröga och i dem det nappade blev det inte så många.

14 Abborrar in alles. Inte dåligt, men storleken fattades. I morgon ska jag ta mig utt till Vedholmen och fiska NO i linjen mot Arnhallabergen.

Det är där de stora går!

Nordiskt på Tolken?

Jo, jag hade några fiskekompisar, vi höll i alla fall ögonen på varandra. De två närmaste hade sitt ursprung i vårt Östra grannland, det var inte att ta miste på när de samtalede.

Det kom ytterligare en fiskare på spark, likaledes Finländare.

Av armrörelserna att döma, så var vi ungefär lika lyckosamma.

Isen hade frusit igen, efter några dagars töväder. Perfekt sparkföre på det c:a 20 cm. fasta vattnet.

Varje gång jag är ute, så hyllar jag Flytoverall och Graningekängor när jag kommer hem.

Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.

Bland pimpelfiskare, så sägs det, att sätter man ett Abborröga på kroken, så ökar storleken på fisken.

Möjligt, men det visste inte dagens Abborrar. Minsta fisken tog på ögat!!!

Fisken i förgrunden, fiskekompisarna och Sundholmen i bakgrunden.

   Igår blev det äntligen premiär, både för säsongen och det nya året.

Maggoten har stått någon månad i kylskåpet, men var fin. Ingen puppbildning ännu.

Med nya skär på isborren var det en fröjd att borra i den 20 cm. tjocka isen.

Hade bestämt mig för att fiska på vår sida av sjön på denna sidan Vedholmen.

Vi var flera ute, såg minst tre förhoppningsfulla till.

Det dröjde en bra stund, innan jag förstod att det var fisk på. Kände något, men det var inget efter när jag tog upp någon meter. Men hade jag fått något från botten som fastnat på kroken? Tog upp, och helledudena då! Min absolut minsta Abborre, någonsin. Det var ju helgerån, men hade den kommit upp i kylan, så fick den stanna på isen.

  I tredje hålet började det hända lite. Fyra Abborrar på några få minuter. De var väl tre gånger så stora, som den första, men fortfarande kategorin "Delikatessabborre".

Sen var det tomt. Efter ytterligare två hål, det sista mitt för Sågareviken, plockade jag ihop och samlade fångsten i den svarta plastpåsen under återtåget.

Ja, ja, Murre, grannens katt, som misslyckades i Ekorrjakten, får väl ha lite tröst.

Mina fiskebröder hade nog ingen större lycka heller. Ganska täta flyttar, brukar vara ett tecken på att det inte går till. Har ju rätt bra zoom på kameran, så jag brukar använda den som kikare även. Inget som tydde på att det skulle bli fiskmiddag där heller. Där heller förresten. Vi hade fiskmiddag, men från frysen, fisk som inte tagits upp i Tolken.

Sju-åtta grader och lite vind, mulet, så jag tog inget kaffe med mig, skulle inte bli ute så länge. Så blev det också.

                                                  
                                                  
                      Nu är i alla fall premiären begången och det blir en fortsättning.

Under Västgötaloppet i helgen började vi planera Angelfisket. In i februari, så är det dags. Mört på krokarna, knallskott i donen, öppen eld, korv och fika. Vi är väl flera som knappt kan bärga oss.

Det var läge för isfiske idag. Vindstilla och hygglig temperatur.

Med pimpelutrustningen trimmad och flytoverallen på, gick jag ner till boden för att hämta isborren.

Konstigt, det fattade ett skär. Jag köpte ju nya skär i slutet av förra säsongen.

Skulle inte bli nåt fiske, så jag fick nöja mig med att gå ner och göra en isbesiktning och känna på Sparkens kondition.

Jodå, Sparken funkade och gled bra på isen, även om där låg ett 5-8 centimeters snötäcke.

Jag borrade ett par provhål och det var mellan 15 och 20 cm. is. Fullgott, när nya skär införskaffats.

Kom på, att när jag tog upp borren ur sista borrade hålet förra året, så hade ett skär lossnat. Så kan det vara, minnet finns, men det tar en stund att dra igång det.

  Jag lånade ett borr av grannen för att kolla isen. Lusten att fiska hade försvunnit.

Det blev lite fågelfotografering i stället och snart börjar Skidskyttet, herrsprinten. Hoppas det biter i skidskären för de svenske. Det börjar bli dags för det nu, inte långt kvar till VM.

Hade turen, att få umgås med ett par Stärtmesar igen. de verkar faktiskt ha rotat sig här nu. Förr om åren, kan de ha gjort ett par besök under hela vintern. Nu är det två om dagen, minst.

De kommer, äter och sen är de försvunna till nästa besök. Jag skulle så gärna vilja ha lite Stärtmesbilder utan fågelmatare.

Mandag 03.12.2012	kl 1–7		-9°	0 mm	Flau vind, 1 m/s fra nord
	kl 7–13		-9°	0,2 mm	Flau vind, 2 m/s fra sør
	kl 13–19		-4°	0 mm	Svak vind, 3 m/s fra sør-sørvest
	kl 19–1		-8°	0 mm	Svak vind, 3 m/s fra sør-sørøst

Klippt från yr.no:s långtidsprognos.

Med såna här dagar framför oss, så är det troligt att man får gå på till andra advent.

Jodå, 67 år, så handlar det om att gå på nyisen.

Två, ja tre förberedelser är gjorda.

Skryllan är framme för att se över redskapen, linor, krokar och rullar.

Maggot har köpts in hos Wollmars i Borås och ändå där så följde den tredje förberedelsen med ett par nya vantar med avklippta fingrar. En modell som hade en del att fälla över, så att det blev en hel vante. Suveränt och kostade ingen förmögenhet. 

Sparken står redan nere vid sjön och Flytoverallen hänger i boden och väntar.

Sen är det bara att gå på.

Lite lagom att isen lägger sig, när båten är uppe! Tajming kallas det!

Annars ska vi ägna resten av dagen åt, efter hemkomsten från stan, att sätta upp julgransljus i vår lilla naturgran vid vägen och ljusslingorna i staketet runt stora blomsterlandet, det också mot vägen.

Grannen blir så glad för det lyser upp vägen åt dem när de ska hämta tidningen.

Var på systemet en släng för att köpa Brännvin Special till kryddning, men även spetsa lite Glögg vi köpte när vi var på Herrljunga Cider med PRO. Vi satsar på Glögg(spetsad), pepparkakor(Nyåkers så klart) och lite Blåmögelost till kvällen. Kan vara bra för nervtrådarna, om inte annat, när Lindström och Luuken trissar upp spänningen På spåret.

Skojade med hustrun, innan jag gick in, att "nu är det väl utplockat på de främre delarna av hyllorna med den vita spriten". Klockan var 11 ungefär och grabbarna hade redan försett sig. Jojo men, det syntes tydliga spår att gänget inte bara dragit förbi, utan gjort sina inköpsstop.

Utanför Systemet stod en tjej och försökte sälja tidskriften Faktum. Köper den ibland, men avstod, då jag inte ville uppfattas ha dåligt samvete för systembesöket.

Någon som undrar över; varför två färger på Maggoten?

För det första har jag inte varit nere och tala med dem som ska attraheras, så jag vet inte vad de föredrar, sen om man ska lämna skämtandet, så är det så, att fisken reagerar mer på kontrast än på en speciell färg. Så en röd och en vit, kan göra susen, annars får det väl stanna vid en hyllning till Danmark.

   Askanäsvikens södra udde.

På höger hand när vi åker uppåt sjön. I många år såg sommarstugorna ut som på bilden. Ofta röda, ihopspikade av emballagevirke från industrin.

Kvällen var fin med ömsom sol ömsom lite moln. Vinden hade varit sydost, och gått över i bleke. Senare slog det om till sydväst, bra fiskevind, men det vet väl inte fiskarna.

    Som om jag inte skulle ha fotat tillräckligt med Skäggdoppingar. Ett par kanoter gjorde att de simmade åt mitt håll. Verkar som de har svårt att ta ett gemensamt beslut om färdriktningen. Med elmotorn så kommer man nära fåglarna.

   Yr.no. hade skrämt med mulnande och några tiondelar regn, senare på kvällen. Molnen kom, men inte tiondelarna.

     Det var ganska många ute och fiskade. I en båt satt även tre fiskeintresserade hundar, fiskeintresserade enligt husse. De var de enda som fått fisk. En tvåkilosgädda, men det är Gös alla är ute efter vid den här tiden på året.

I båten på bilden, satt ett par besvikna fiskare. De höll ut längre än mig. När jag drog hemåt vid halvtiotiden, så slog de på lyset och fortsatte.

Hoppet är det sista som överger en.

Men, låg vattentemperatur, sydostlig vind och omslag på gång är t.o.m var för sig varningssignaler

Det är gott att komma ut och med elmotorn blir upplevelsen mycket rikare.

Ett populärt ställe. Fullkomligt perforerat. Hålen var igenfrusna, så vi fick borra nya. Ett skär på min isborr släppte. Jag har ett par till, grannen lovade slipa dem.

Halv tio gick vi på.

Eftersom vi skulle till "11-metraren" så var det några km. med sparken. Lustigt, men vägen känns mycket kortare när man är två och pratar under vägen.

Isen är verkligen hal. Lite ojämn, hålor från smältvatten, som frusit och gett en minst sagt blank is.

På håll kunde vi inte missa. Målet för vår färd var fullkomligt perforerat med borrhål. Vita små ishögar på en yta av några hundra kvadaratmeter.

Vi började i söder och fiskade oss norrut.

Det nappade men det var smått. Trodde inte att så små Abborrar kunde gapa över kroken.

Jag ersatte Maggotten med mörtbit, men då var det stopp. Grannen var lite lyckosammare med Abboröga, men storleken var den samma.

Vi vevade hela tiden och konstaterade, att idag är det antalet som gäller, vikten kan vi tala om en annan gång.

Vi fick en kompis, in alles var vi bara vi tre på isen mellan 10.00 och 13.30

Han var en orolig själ, flyttade sig hela tiden längre norr ut i sjän förbi Ramnö och satt länge så han från olikla positioner hade R40 i siktfältet.

Tredje man på isen idag. R40 i bakgrunden, en vit lastbil kom med på bilden.

På väg hemåt gjorde vi några nedslag, storleken ökade tillfälligt, men när Mörtbiten presenterades, så nobbade de.

Vi såg till att ha vinden i ryggen, så också solen, så det blev en härlig dag.

Vi avhandlade väl det mesta om vad som rört sig på bygden, barn, barnbarn mm.

Den svarat plastpåsen med fisk var hyggligt tung, men de var många, bara några få blir mat, resten får man väl skriva på fiskevårdskontot. Tagit upp lite tusenbröder, så de andra får lite mer att äta.

Nu är det Sidskytte, distansen, som gäller.

Kylförvarad fångst. Jag hade glömt plastpåse, så jag fick ta en extratur och hämta senare.

Idag har jag varit trotsig.

Trotsade både förkylningen och skepsisen mot isens hållbarhet.

Efter nattens -7 grader, så vågade jag mig ut. Förkylningen hade jag ju med mig vad jag än gjort.

Kanonväder. Sol och i stort sett vindstilla.

Av försiktighetsskäl höll jag mig utefter stranden på vår sida av sjön.

Nere vid sjön kollade jag efter folk. Såg inga först men sen indentifierade jag prickarna som sex människor på lite olika ställen.

Första hålet, inte ett napp. Andra hålet, inte ett napp.

Tredje hålet började det röra på sig, 4-5 småabborrar innan mörten hittat Maggotten.

Då slog det mig, att jag kunde bli av med mörtarna och småabborrarna, om jag tog en liten bit Mört och satte på kroken.

Resutatet lät inte vänta på sig och en Abborre höll t.o.m god matstorlek.

En härlig stund. Hade egentligen inte tänkt vara ute mer än nån timma, men det blev tre!

Det var magen som sa ifrån, eftersom jag inte tagit med mig nåt ut. Skulle ju bara vara ute nån timma.

Barnfamiljerna syntes inte till, det är väl där gränsen går, när det råder osäkerhet om isens hållbarhet.

Jag förstår folk i Norra Sverige, som hyllar vårvintern. Idag på Tolken, kunde lika gärna har varit i April på Hornavan.

Svanarna är borta. Man kunde både höra och se varför. Kandagässen har anlänt.

Deras skränande överröstade t.o.m isens knakande och dånande. Isen lät som ett konstant åskväder och rätt vad det var sjöng det till ordentligt och sprickorna kom som blixtar. Lite pirrigt, men det kostade ju inget. Sån spänning får man betala för på annat håll.

Kalla nätter kommer nog att hålla isen i kondition nån vecka till.

Det blir att ge sig ut igen.

15 kubikmeter okapad Björk pockar, men jag tror inte den går ifrån oss.