Vid klara dagar, så både hör och ser man fortfarande Tranflockarna ge sig av.

Den här flocken, ska precis gå in i en turbulent situation, som drabbar alla flockar när de passerat Tolken och ser Åsunden. Minuten efter att bilden togs, så blev det ett enda virrvarr.

Tänkte att dagens bild skulle bli en vy från den i går nyöppnade motortrafikleden från Nittakorset till Hester(förbi Ulricehamn).

Men vi kör dock inte i löske och bara förorenar, utan vi har ärende till Ulricehamn, både åt oss och fåglarna.

Surprice!

Det blev ingen bild över Ulricehamn från nya Fyrfältsvägen, som Ulricehamnarna gärna vill kalla motorväg.

Bara industritak och ingen stans att stanna.

På hemvägen, vår ordinarie väg till Ulricehamn, via Komskälet, var det ett starkt motljus, så stan syntes knappt.

I stället blev det en dagsfärsk höstbild. Lönnen brukar som alltid vara behjälplig.

Nya vägen då. Vi passerade två av våra åar, Viskan och Ätran. Lokalbefolkningen runt dem och de andra två som rinner ut genom Halland, kallar dem för älvar, trots att de på sina håll inte är stort mer än våtmarker. Men, allt för självkänslan, vilket det gäller fyrfältsvägen eller åarna.

Javisst, jag kan framstå som lite grätten, för att det inte blev nån bild på Ulricehamn, speglande sig i Åsunden.

De har gjort snyggt runt nya vägen och en ny rastplats är anlagd vid Röstsjön.

Trodde det skulle vara fler turister ute i dag, men vi kanske var lite tidiga. De kommer väl när högmässan är slut, som man sa förr i tiden.

Jag har varit med hela processen. Minns ett möte i Lerum, där vi slog fast att 40:an skulle prioriteras före E20. Kommunalråden i Östra VG, som förr kallades Skaraborg, gick i taket. Kände sig grundlurade, eftersom vi tidigare aldrig skilt på angelägenhetsgraden på de båda vägarna. Nu framlidne Göran Johansson, satte ner foten och så blev det.

Ett mellanting mellan det, bl.a av mig förordade trefältsalternativet och kommunalrådens motorväg. Det ger en väldig prestige i avfolkningsbygderna, att ha en motorväg som folk kör förbi på!

Nu återstår bara Götalandsbanan, så finns det ingen som kan betvivla, att Västsverige är landets framsida.

Kalaset i går blev lyckat, även om sjuårige Eric, äter allt och mycket, tyckte att det var lite lite med bara en räktoast.

Han blev dock lugnad, när vi sa att det kommer mera mat. Päronkakan med vaniljsås efter, tog han flera bitar av. Förstår inte var han gör av allt. Lite smart ändå, för han lämnade potatis när han såg Päronkakan.

Hustrun blev vederbörligen uppvaktad med blomster och choklad, bl.a Max, älsta barnbarnet och hans Casandra, hade dock missuppfattat, för de gratulerade på 40:årsdagen!!!

Kanske en baktanke, smicker för att hamna i främsta ledet, vid ett ev. arvsskifte. Å andra sidan är Max inte så dålig på att redan nu plocka sånt han vill ha.

Vi hade trevligt, tiden går fort, men Eric hann ändå att visa Max en del trix han lärt sig i skolan. Vi fick se dem innan, men de var hemliga, vi fick inget säga till Max.

De blir vuxna. Josefine går sista "Ring", som man sa förr om sista året på gymnasiet. Pontus har kommit igång med skolan igen, efter att bara ha slutat i åttan. Det tog sex år, men nu är han väldigt motiverad och inlärningsförmågan har alltid varit på topp.

Vi skulle tagit upp båten i går, men det sparar vi till en annan dag. Cassandra, som bytt bil, kör pojkarna hit. Det får väl vara värft ett mål mat.

Den gamla bilen kallade jag för Skräcken, den nya får väl bli Skräcken II. Skräcken härrör sig mer från förarens körsätt, än bilen. Hon delar bl.a upp motorvägen i en pensionärsfil och en ungdomsfil. Ja, lite skämt ska det förstås med.

F.ö är det riktigt nöjsamt, att sitta och lyssna till Cassandra och hennes svärmor(vår dotter) när de gnabbas med ett stort mått av både humor och kärlek.

Extrabild

Att kunna ta in en fräch bukett med Luktärter är inte så vanligt den 17 oktober. Men de har varit sena och har klarat frosten, hittills.

Sommarlov mellan nollan och ettan.

Eric på bilden, yngsta barnbarnet, och en drös till kommer hit senare idag, för att fira hustruns födelsedag i veckan.

Som det ser ut just nu, så kommer alla förväntade. Barn och barnbarn och Max har sällskap med Cassandra. Tur det, för hon har bil. Dotterns räcker inte till för alla.

Dock ligger hustrun i beredskap för att hämta om det skulle behövas.

Nu börjar återtåget till den gamla högern, de gamla moderaterna.

Arbetsrätten har varit en symbolfråga. Inte minst för att båda barnaföderskorna, i småpartierna, signalerat om hårdare tag, till fördel för arbetsgivarna.

Men, de hugger delvis i sten. LAS är kompletterad med avtal på de flesta områden och dem upphäver man inte genom ett vanligt riksdagsbeslut.

Men en symbol för återtåget är det förvisso.

Anna Kindberg Batra sitter på en vulkan. Många moderater har inte mått bra med "de nya moderaterna" och "arbetarpartiet" som Borg och Reinfeldt riggade. Nu är det återställare som gäller.

Vad ska nu KD ovh C göra? De riskerar att blekna, för trots allt är det moderaterna som är originalet, den riktiga högern.

Slutligen kan man väl i en mening vara glad för SD:s senaste stolleprov, kampanjen mot flyktingar. Annars hade det nog varit läge på moderatstämman, att ta in SD i värmen, för att nå regeringsmakten.

Svinhugg går igen, Jimmi Åkesson.

Solbrud, (Helenium annuale)

Solbruden är en riktig höstblomma, trots att den blommat i en och en halv månad nu.

Men efter nattens frost, ger det sig om fägringen består.

Isigt på bilrutorna och det gnistrade på trappan när jag skulle hämta tidningen.

Ett eftermiddagspass på SU väntar. De ska ta gipset halv tre och teraputen väntar kl 15.

På vägen dit blir det ett tillslag på Systembolaget i Knalleland. Jag har hittat ett väldigt bra marineringsvin till Burgundergrytan. Terre de Mistral, ett Côtes du Rhône, som även går att dricka! Hon blev lite konfunderad, tjejen jag frågade efter ett bra marineringsvin till grytan, vid ett tidigare tillfälle. Hon tittade lite ihåligt på mig, när jag frågade om det gick att dricka också.

I kväll lägger vi köttet i marinad för att laga grytan i morgon. Sen har den stått till sig bra till på lördag när den ska ätas. Den blir alltid bättre, tycker jag, när man lagar lite mer. Det som blir över fryser vi ju.

Jag har inte ventilerat DÖ-haveriet.

Det innebär inte, att jag inte följer skeendet. I min ände av det politiska livet, så är det inte själva sakfrågan som intresserar, utan hur de olika inblandade agerar.

Regeringen, utifrån det som förväntas av ett lands ledning även i svåra tider.

F.d Alliansen, utifrån att de vet att de är prisgivna åt Sverigedemokraterna och stackars KD och Livets ord-Ebba som till varje pris vill komma in i värmen igen efter debacklet på deras kongress, som utlöste förvirringen.

Ett stalltips; regeringen gör upp med Alliansspillrorna om flyktingpolitiken och det överskuggar budgeten för 2016, om nu inte moderatkongressen kör över Anna Kindberg Batra ordentligt. Hon står inte högt i kurs, ens hos de egna. Många moderater har inte mått bra under "det nya arbetarpartiet".

Vem var det som talade om "vödgvön vöva"? Idag har vi en gredelin röra efter Alliansens haveri.

Det kliar nog i många borgarfingrar, att få stoppa regeringens försök till rättvändning i politiken igen, efter åtta Alliansår.

Hindret för det är ju SD, som det kostar att släppa in i värmen.

Efter en ev. uppgörelse om flyktingpolitiken, så kommer SD att hata allt och alla.

Ser faktiskt ut som en fungerande strategi, för att släppa igenom regeringens budget.

Vi får väl se.

Luktärtorna står fina fortfarande. Vid det här laget brukar de ha knäckts av frost. Inte ens i natt, verkar det inte ha blivit så kallt som det sas.

Den 13 oktober brukar hustrun fylla år. Så även idag.

Vi köpte lite gott till kaffet och ett par buketter mörkröda rosor på COOP i går kväll, innan vi åkte hem.

Rosorna ställer vi så kallt som möjligt, så de fortfarande är fina på lördag, då middagsfrämmaten kommer.

Illanas Dream

.

Det var ett tag sedan jag hade en Dahliabild, men den här Dahlian har jag nog inte presenterat tidigare.

Köpte fem rotklumpar, för ett par år sedan. En tog sig inte, två visade sig vara andra Dahlior, så kvar är bara två som liknar det jag köpte. En del har en mera uttalad vit mitt.

De är väldigt bra som snittblommor, står sig länge.

Annars kan man ju tycka att tiden är ur led. I alla fall tiden för utläggningen av dagens bild.

Glömska! men jag kom på det i alla fall.

Om en stund ska jag in på styrelsemöte i PRO. P.g.a trängsel på Simonsland, fick vi byta dag till måndag och ändra tid.

Nästa månad går klockan rätt igen.

Hustrun som förtjänstfullt ställer upp och kör, nu när jag är handikappad, har fått ett uppdrag, medan jag är på möte.

Hon ska köpa en födelsedagspresent till sig själv, inför födelsedagen i morgon.

Riktigt firande blir det inte förrän på lördag, med lite fler folk på middag.  Som det ser ut, så kommer bl.a alla barnbarnen. Från Max(22) till Eric(7).

Bland sina gråbruna, nervissnade syskon sticker det upp en Dagliljeblomma! Mitten av oktober!

De brukar blomma i juni-juli.

Det var i alla fall inte svårt att välja fotoobjekt.

Hösten ter sig lite olika mellan åren. En torr höst som i år ger en större och framför allt en långvarigare färgprakt.

Regn eller frostknäppar minskar färgerna och förloppet blir kortvarigare.