Som allt annat, är Solrosorna sena. Men nu kommer de första.

Första Dahlian har blommat en vecka, men långt i från alla har kommit så långt. För att inte tala om sticklingarna, som kanske måste flyttas in i växthuset, så de kan bilda en livskraftig rotklump.

Om några timmar åker vi till Dalom. Men först ska vi morgondoppa, gå på EFS loppmarknad och proviantera på Konsum i Dalsjöfors.

Så, utöver de förinlagda "Dagens bild" blir det tyst härifrån tills på tisdag. Då hoppas jag ha lite Dalabilder, bl.a midsommarstänger utmed Siljan. De brukar låta stången stå kvar länge. Konstfulla saker som bygdens folk är stolta över.

Här är det tidigare nämnda stenröset frilagt.

Det var väldigt stenigt runt i kring, så det blev ingen skönslåtter. Avsaknaden av ett kortare hackeslåtterblad gjorde inte saken bättre. Ett spetsigt, 60 cm.:s Igelforsblad, var det närmaste jag kom.

Jag hittade ytterligare några större stenar till höger om röset, så det blev närmare timmens slåtter i morse. Lik förbaskat, så upptäckte jag ytterligare en sten, när jag skulle hämta lien efter morgondoppet.

Men det får vi ta i morgon. Då tar jag med andra lien med ett längre blad, för jag ska slå i vad jag kom att kalla Handikappbassängen. Vågen ger mig motivation. Har gått ner tre kilo under slåttern, från Sjötorp och fram till idag. Otroligt bra träning och motion. Man förenar nytta med nöje, där hustrun och jag är lite oense vad som är det ena och det andra.

Har nämnt vårt blomsterdike. Här ses det slaget och räfsat. Om ett par dar vänder vi skåren, så att fröna ramlar ur.

Tog en liten runda när vi kom från sjön, med kameran i blomsterlandet norr om huset.

En liten överraskning kom på försommaren.

Rudbeckior, som jag sått och skolat om i fjol, som ettåringar, dök upp i år också!

De kan tydligen överleva under bra omständigheter.

Deras omständigheter var, att de stod i ett land som inte hann rensas i höstas, av kända skäl. I skydd av gamla växtdelar har de överlevt. Vintern var ju inte särskilt kall heller.

Så nu har vi både ettåriga och tvååriga Gul-vita Rudbeckior.

Deras ettåriga kompisar har inte riktigt slagit ut ännu.

Bolltistlarna är som vackrast nu, men insekterna väntar på att de ska bli "luddiga".

Temyntorna ser "luddiga" ut med sin blomsterplym och är insektsdragare av stora mått. Det blir ett gott the på bladen, Bergamott.

Ibland blir inte saker som man tänkt sig. Vi köpte en Solbrudsplanta i Helsingborg för 5-6 år sedan. Den hade större blommor än de vanliga Solbrudarna.

Vi ställde den framför 10-12 egensådda, betydligt högre plantor, men med anspråkslösare blommor. Prästkragarna har blivit rekordhöga, så i den miljön får man gå nära för att se dem.

Rosenskäror och fröande Fingerborgsblommor pockar även på uppmärksamhet. Längst fram, en liten såjordsskrôle, som gett både det ena och det andra efter hand.

En närbild visar hur fina Solbrudsblommorna är, så det blir flytt till en mer soloitär plats. Men de verkar trivas i trängseln.

Hustrun sitter och väntar, för vi ska skörda Hallon nu. Andra omgången och jag tycker det ser ut som där är mer moget nu än förra gången. Då blev det 5,5 liter.

De ska rensas också...

Riddarsporrarna började slå ut när vi åkte till Öland. En månad senare, så är det bara frökapslar och någon toppblomma kvar. En stängel, där blommorna har en lite avvikande färg, ska få stå kvar. När fröna mognat ska de bli utsäde.

 Gårdagens morgondopp blev särdeles härligt. Inte bara för att det var 21 grader i vattnet, utan jag var ordentligt svett efter nära en timme med lien runt stenar och i övrigt ställen där slåttermaskinen har svårt att komma till.

Idag ska jag ta en kulle med ett stort stenröse på toppen. Ett vackert stenröse, som döljs av gräs runt i kring nu, men om en stund så...

I går fick lien gå. Hade slåtter i vårt blomsterdike och några platser till med ängsblommor. Ska vända det under torkningen några gånger kommande vecka, så att fröna faller ur och blir kvar. Dock inte Lupinerna, som avlägsnades tidigare. Risken är att de tar över annars.

Vi ska ut på en överraskande resa i helgen, om det blir på lördag middag eller söndag morgon vet vi inte riktigt än. Det beror på boendet.

En gammal bekant från Rättvik erbjöd några dagar i Dalom.

"Här är fint runt Siljan nu".

Hon har ett B&B nästgårds, i granngården. "Turisterna är borta nu, så jag ordnar boende, frukost kan ni äta hos mig".

Det var svårt att stå emot, så det blir en snabbis, för vi måste vara hemma till på tisdag,  då vi har första månadsmötet för säsongen i PRO.

Hon som vi är pensionär. Hon har haft en Getgård, där hon bor, men inte längre Getterna.

Vi tar naturligtvis en sväng till Vikarbyn, där hustrun och övriga familjen bodde några månader på 40-talet, innan de flyttade till Sjömarken. Huset står kvar, så det blir väl lite igenkänning.

Tänkte få möjlighet att fota bl.a midsommarstänger runt Siljan. De låter dem stå kvar rätt länge.

Nu kommer Rudbeckiorna! Några på en tidig planta har slagit ut, men de flesta ser ut så här.

Den är våra bästa Fjärilsdragare, men var är Fjärilarna?

Före morgondoppet, tänker vi slå runt några stenar nere på ängen, så att det blir lättare att se var man ska köra med med traktorn. Blir extra skönt att bada sen.

Fortsätter nog med vårt dike och dikesren, det mesta är överblommat nu.

Lite snärjit just nu. Sockerärtorna växer till sig fort. Skördade för andra gången i går kväll. Hallonen lyser röda, idag måste det bli andraskörd där också.

Som om inte detta vore nog så är det ett par tjejer som jagar mig. Vill till varje pris ha till en dejt.

Ja, det är två forskare vid Göteborgs universitet, som håller på med en jämförande studie om rovdjurspoilitik i olika länder.

Har bäring på mitt uppdrag i Viltförvaltningsdelegationen.

Almanackor ska funka, nu pekar det mot att de kommer på torsdag eftermiddag i nästa vecka.

Några Sländor, inte många, flyger nu och landar där det är varmt eller finns mat. Fjäderpimpinellens blomsterkolvar bjuder tydligen på ätbart. Mycket bra fotostudio även.

Med lite fantasi kan man sköja bron i fonden. En bro som jag f.ö låtit fotografera mig på, i Giverny.

När vi var hos Rune och slipade liar inför Sjötorpsslåttern förra året, så gick vi ner till hans damm.

Mycket näckrosor och vad som speciellt fångade mitt intresse; stora svarta Sländor. Ingen kamera då.

I går var jag där för att fota Sländorna.

Tyvärr var inte Sländorna där. Precis som Fjärilar och en del andra insekter, så har det varit ont om dem i år.

Rune hade bara sett ett par stycken.

Dammen ligger kvar, så det får bli vid ett annat tillfälle.

De vita Näckrosorna skapade andra associationer, så det blev behållningen, plus en trevlig pratstund med Rune.

Hofsnäs ligger i Tranemo kommun, men ägs av Borås stad. Det är en tillgång för alla Sjuhäradsbor.

Omskrivet, som en av Gårdarna runt sjön(Lindö) i Birgit Th. Sparres roman med samma namn.

Mycket folk när LRF arrangerade "Matens dag.

Många lokala företagare ställde ut och sålde.

Konfrencier var en kille som satt i samma Lag-grupp för Leader+, som jag för några år sedan. Då representerade han unga bönder, nu hade han blivit större och platsar bland "stora bönder". Vad åldern beträffar, för jordbruket har han dragit ner på och försörjer sig bl.a på Swedbank.

Utöver mat i många former, så fanns även fortfarande levande mat, Höns och Kaniner. Det riste till i den gamla kanintarmen, så det blev en runda. Kände inte igen någon av "kaningubbarna", men så är det också över 40 år sedan vi hade Kaniner.

Hofsnäs satsar även en hel del på lokalt hantverk, så trots att det inte gick att äta, låt vara äta med, så hade de en stor avdelning.

Vi köpte bara lite korv och bröd.

Det fanns mer som var intressant, bl.a mjöl av Ölandsvete, med sin höga proteinhalt, men det säljer de även i en stationär "saluhall", så det får bli ett besök under mindre trängsel och lugnare former.

Bilarna fick vackert ordna in sig i ledet när hästskjutsen begagnade vägen.

Kaféet var hårt frekventrerat. Kaffe och kanelbulle vanligast, även om de hade avancerade bakverk och lättare smårätter.

Runt "Matens dag" på Hofsnäs i går, hade det samlats en del veteranfordon. Kunde inte låta bli att fota denna extremt välvårdade pärla.

En televerksbil, från tiden då "telefonare" skötte telefonin, SJ körde tågen och Vattenfall levererade strömmen, fri från kol och olja.

Min frus kusin i Stockholm, som vi träffade varje sommar i Olofsbo, hade köpt ut en lika dan. Det var bilar man inte gjorde sig av med, så länge de rullade. Och rullade gjorde Volvo Duett. Volvo betyder ju f.ö "jag rullar" från latinet.

Lägg även märke till takräcket, som räddat semesterbehoven för många, när bilen blivit för trång.