Förmiddagskaffe hos dottern. Hon till höger.  Det är lite trångt om saligheten mellan stugorna. Utrymmet runt husen var bättre när man byggde sina 19 kvadrat en gång i tiden. Nu har det blivit altan, som byggts in och en altan till, utan tak. Då minskar grönytorna.

Den här högsommaren har det blivit två Olofsboresor.

"Babsans catering" åker från Nabben vid åttatiden. "Babsan" är dotterns kompis Lottas smeknamn på hustrun.

Vi gör i ordning mat, tillbehör och utrustning för att kunna inta maten. En stor IKEA-kasse ungefär.

Uppskattat och så slipper dottern stå i de relativt trånga utrymmena med både för-och efterarbetet.

På vägen ner, stannar vi vid en rastplats utmed Högvadsån, 15 km. norr om Ullared, för att nu ange en geografisk punkt som satt sig i folkdjupet.

I många år trodde vi att vattendraget var Ätran, men det visade sig efter kartstudium tidigare i sommar, att det var just Högvadsån.

Stekt ägg och skinka på smörgåsarna, termoskaffe. Numera är det lufttorkad skinka som gäller, ger en fin sälta till ägget.

Denna varma och soliga sommar har vi lyckats pricka in två lite mulna dagar. Blev inget bad första besöket, men i torsdags så kom vi i närkontakt med Västerhavet och dess salta vatten.

Lite tunnare med fjärilar i år, men ett par Gullvingar och en av Pärlemorfjärilssorterna var representerade.

Fotade Gräsfjärilar också, men bilderna blev inte bra.

  Det ligger en fågelskyddsområde i närheten, som även omfattar Morups tånge, med fyren.

Inte så många fågelarter kvar, men Gravänder, Eider och Strandskata var representerade.

Ja, och så en rad Måsfåglar och "Ålekråker" förståss. Ålekråka går under det officiella namnet Skarv.

På vägen utmed stranden, till fågelskyddsområdet, så gick jag genom Fjärilsmarker.

Den långa kalla våren hade tagit sin tribut även där. Inte så många arter som vanligt.

Vid ett särsilt avsnitt av stranden, närmast fågelskyddsområdet, är det hundbad. Kunde inte låta bli att stanna upp och titta på en hund som lekte intensivt med en kastad tennisboll.

Hunden och dess ägare, kom från f.d Skaraborg, nuvarande Västra Götalands östra. Dialekten är inte att ta fel på. Ja, inte på hunden utan ä'garna. Den älskade vattenleken och när jag kom tillbaka från fåglarna, så höll den fortfarande på. Ägarfamiljen verkade turas om att hålla i gång den. "Han sover så bra på hemvägen då".

Korpen satt portvakt och Gravänderna hade samling i vattnet utanför.

Dottern var som tidigare nämnts, uppfylld av sin företstående bilaffär, men vi hann med lite annat också.

Josefin hade varit där ett tag och stannar veckan ut. Pontus var hos oss och följde med hem igen. Båda är brorsbarn till dottern, kusiner med hennes sommarjobbande son Max.

Morups fyr.

I går skulle min mor ha fyllt 95 år.

Hon var mycket förtjust i Tagetes. Inte minst när vi satt ut drygt 100-talet egensådda, som kantväxt. Detta gjorde vi i slutet av 70-talet och början av 80-talet.

När hon kom till oss en sommar och Tagetesen lyste med sin frånvaro, blev hon väldigt besviken.

Sedan många år har vi en ny kant, som pryds av ett 35-tal Bolero. Lite duttar här och där och så i krukor förståss.

Några har hittat ut från Nabben även, bl.a till dottern i Olofsbo.

Inte en enda får förgås, av de 72 som ryms i en planteringslåda.

Idag ska vi gästa en f.d svärdotter, Pontus och Josefins mamma.

Hon har en kolonilott vid Almenäs utanför Borås. Ska bli kul, inte minst för att besiktiga de växter hon fått av oss.

Enligt Pontus, så frodas det riktigt bra.

En fin morgon, där solen inte riktigt trängt igenom diset till höger om ön Vedholmen. 

Dröjde lite med att lägga in dagens bild, eftersom Pontus och jag gick ut vid sextiden och fiskade.

Hade tänkt mig en bild på nyfångad fisk och stolt fiskare.

Stolt fiskare kunde väl reda sig, men någon fångst blev det inte.

Med kopntaktproblem mellan batteri och elmotor, så fick vi ro.

Inget dåligt byte.

Morgonen var helt stilla och solen höll på att tränga undan morgondiset.

Trutar och Tärnor var i full gång med att fånga småfisk.

Men, dagens behållning, blev ett Fiskljusedyk, som fortsatte i borttransport av fångsten. Förmodligen var det ungar som skulle mättas.

Har inte sett Fiskljusen i Ås Tolken tidigare och ingen har nämnt att vi har den. Men nu är det så.

Ska ta mig ut till slottsruinen och sätta mig mellan ett par träd och spana. Ska nog kunna bli bilder. Verkar vara på den fjärden den dyker.

När jag, efter frukost, skulle lägga in det här inlägget, så var det bekymmer med bloggservern. Behövs inte mycket strul för att man ska kasta in handduken i sommarvärmen.

Bilder blev det i Olofsbo i går också, men de kommer i ett annat inlägg.

Pontus, som är hos oss några dar, följde med till fastern, där hans syster redan varit hela veckan. Hon ville inte åka med oss hem, så hon blir kvar till helgen.

Fastern, vår dotter, är fullkomligt uppslukad av en förestående bilaffär.

Nu är det en ny Renault Megane diesel, som hägrar.

Får hon som hon vill blir det affär på måndag.

Jag fick krypa under huset och läsa av typbeteckningen på hennes vinterdäck. En kompis till henne skulle fastställa om de gick att använda till Renaulten.

En Rudbeckiaknopp.

De är på väg att slå ut nu. Har ett 25-tal plantor, självsådda, som pojken annonserade med när han sålde sina egna Morötter.

Några ettåringar blommade inte i fjol. Den här var en sån. Det ska bli en vit Rudbeckia. Har inget minne av att jag sådde vita, men välkommen ändå.

Tyvärr, är det väldigt lite Fjärilar i år. Får se om de kommer fram till Rudbeckiorna.

i går begav det sig. Sjösättning.

Å ja, en Linder aluminium 440, lyfter man ganska lätt i på två personer. De två var, förutom jag själv, barnbarnet Pontus(19).

Både bra och dåligt med det låga vattenståndet.

Vi har en "Ölandskonstruktion" till angöring.

Två plankor på högkant, några gummirullar som är fastsatta mellan plankorna, med slider som båtkölen ligger an mot vid uppdragningen(hårdförkromade "järnaxlar" som normalt styr oljeflödet i en hydraulventil) och några tvärgående brädor, så att konstruktionen ligger stadigt mot bottnen.

Jungfruturen ägnades åt att leta efter våra Skäggdoppingar. Vi gled fram i sakta mak, ljudlöst. Elmotorn gör inte mycket väsen av sig.

Sedan vattenståndet sjönk ytterligare, känner de sig tydligen inte komfortabla i den grunda viken.

De försvann i måndags. Det var tidigt i år. I fjol var ungarna styvt fyra veckor, när de drog till havs(Store sjön) i år knappt tre.

Vi såg dem inte, men i kväll ska vi ut och fiska, då kanske vi får kontakt.

En av de sista bilderna på Doppingfamiljen i Môsaviken. Nu har de mera vatten under simfötterna. De kommer säkert tillbaka, i höst, innan de ska göra en längre resa.

Pontus kom hit i går eftermiddag och ska vara kvar några dagar.

Han följer med till dottern i Olofsbo idag, han syster är redan där nere, hos sin faster.

Vi gjorde i ordning en stor gryta med Chili con carne i går kväll. Förra veckan var det en fiskgryta.

"Babsans catering" är ett populärt fenomen. Mat, porslin och annat som behövs för en måltid. Lite kul, mest en grej, men det uppskattas.

Det är de här morgnarna man minns.

Ljumma, solen bryter igenom och sjön ligger blank.

Egentligen inte så många på en sommar, men på senaste tiden har morgnarna varit härliga.

Nu ska det bli lite omslag i vädret, men första halvan av augusti kan ge fantastiskt badväder.

Vattnet ordentligt uppvärmt och luften hög och fin.

Det finns ett särskilt sommarljud. Båtar på olika avstånd och barnaktiviteter vid vattnet. Vårt hus ligger så till att vi på altanen har sommarljuden serverade.

Alla bladtoppar har blivit bruna, löken växer inte mer. Då är det dags att skörda.

Vi köpte utsädet hos Mandelman under Äppelfesten förra året. De har växt bra sedan vi planterade i september förra året. Blasten har varit kraftig och många gånger har vi undrat om lökarna stod i proportion till blasten. Det gjorde de.

Vi har aldrig fått en så fin Vitlöksskörd. De flesta plantorna gav två lökar. En stor och en mindre.

Nu ska de torka, för att kunna förvaras. En del kommer vi väl att ge bort, men förra årets Vitlök klarade sig, tills vi använde den sista i maj.

Skäggdoppingarna har flyttat sig en bit, ur viken, där det sjunkande vattenståndet gjort det obekvämt att vara.

De är ovanligt måna om ungarna. Snart tre veckor, tar de upp dem på ryggen emellanåt.

Mink och Gädda får skaffa annan föda. Inte dåligt, att de klarat alla fyra ungarna så här långt.

Det blir en Olofsboresa den här veckan också.

Flickbarnbarnet följde med dottern ner i går och ska vara där några dagar. Passar bra att hon åker med oss hem.

Men innan hemresan från Olofsbo, ska vi ha badat. Förra besöket, så backade vi. Blåste för mycket och framåt eftermiddagen mulnade det på lite.

Men nu ska vi ha närkontakt med det salta!

I går blev en märkesdag.

Sista grepvända jorden rensades. Resten av trekanten med Daggkåpor.

Vi grepvände ganska mycket i våras, för att bli av med flerårigt ogräs.

Efter jordfräsningen i höstas, så gick latmasken i jorden. Det hade sitt pris!

Nu ska vi ta upp tre blomsterland, två mindre och ett större, för att strukturera om. Vi jordslår i den nyvända jorden

Vinterkyndel, Lavendel och Fjälldaggkåpa ska få egna domäner. Både Vinterkyndel och Lavendell växer på flera olika platser nu. De ska sammanföras, så det blir lite mängdupplevelse. Om än inte en hel åker med Lavendel som i Provance!

Kanske verkade lite konstigt med mitt korta meddelande.

Det var inte bara musfunktionen som lagt av.

Vid en uppdatering från Microsoft, så åstadkoms någon sorts ofrivillig bugg i datorn.

Idag på förmiddagen har jag slussats mellan, Netonnet, Dell, Microsoft och ibland tillbaka till dem jag redan talat med.

Men så kom jag till en kille som satt på Call centret i Dals Ed och han hade fått in liknande problem se senaste dagarna, så vi ominstallerade, med konsekvensen att jag tappade en veckas bilder som jag inte säkerhetskopierat på den externa hårddisken. Inte hela världen, alla fyra Doppingungarna har överlevt, växer och frodas.

Mitt virusskydd på Lap-toparna, hade gått ut och jag hade inte anslutit dem till Macafees nya skydd.

Det ska jag göra nu. Så där satt jag och gick som hastigast in via det trådlösa för att meddela mig med yttervärlden.

Inte klokt vad handikappad men blir utan uppkoppling. Gång på gång kom vi på oss med, att det och det går ju inte, för datorn ligger nere.

Nu blir det gamla rutiner igen.