Minnet, ja det utvecklas med åren. Händelser långt tillbaka står klara, medan närtid kan vara lite värre.

Jag talar för mig själv.

Har letat som en liten furie, sen i går kväll, efter en mapp med nostalgibilder jag tog för ett par år sedan. Men det är väl som med så mycket annat. Har väl lagt dem på "ett säkert ställe".

Så hittade jag Lottas hund. Lotta är bästis med vår dotter sen lågstadiet och det håller i sig, trots lite avstånd nu för tiden.

Bilden är väl 25 år gammal. Kommer inte ihåg! vad hunden hette, men Lotta hade fått de under en vistelse i Irak.

Hennes styvfar var nere på jobb i Bagdad och under vissa tider fick familjen följa med.

En tid med dyra telefonräkningar.

Lotta fick en Ökenhund, tog med den hem till Sverige och den levde i många år.

Hunden hade en egenhet, den ville ligga på sanden i Paddoken.

Kan det vara barndomsminnen av ökensand som drog den till Paddoken?

Mera minnen hos Sinneskatten.

Ingen ny art, bara en Kanadagås i motljus.

Vid sjöbesöket i går morse, så var där en ny bekantskap för året. Ett par Lommar simmade omkring, Storlommar. (Smålommen är större!)

Könen är identiskt lika, men det är väl att anta, att de är ett par. Av och till kunde man ana det i deras beteende.

Vi har haft Lom på somrarna, men aldrig sett nån kull. Bara att hoppas på de här, att de ska lyckas bättre.

I kvällningen gjorde jag ytterligare en ny bekantskap för året. Sädesärlan trippade omkring i iskanten. Undras om den kan hitta nåt att äta?

Lite sen med inlägget idag, för jag skulle till Volvo med bilen. Krockskadan åtgärdas idag och i morgon.

Har tre dagars fri hyrbil på försäkringen, så jag har hämtat ut en bil som går att köra på Älgar med. En V70.

Ja, vi krockade med en älg hösten 2007, med vår senaste V70. Vi klarade oss bra, men bilen och Älgen desto mer demolerade. Jag flög till Florens ett par timmar senare!

Vi har mer än en gång skänkt en tacksamhetens tanke till V70:n.

Trandansen vid Hornborgarsjön, i söndags såg det ut att vara schottis, är ett känt fenomen. Men ingen ägnar nån uppmärksamhet åt Panelhönorna, ja, inte paneltupparna heller för den delen.

Svanen uppe i vänsterhörnet försöker se oberörd ut. För bildens skull, hade det varit bra om den befunnit sig lite längre i från, så det danasande paret fått hela bilden. Men under rådande omständigheter får man göra det bästa av situationen.

Första Staren presenterade sig på ett lite plågsamt sätt.

Duns, i ett av storarumsfönstren. När jag tittar ut sitter en Stare på en kruka och verkar lite borta. Framför allt så bryr den sig inte om mig.

Den har satt sig i mitt "gömsle". Där jag brukar sitta och försöka se osynlig ut när jag fotar fåglarna kring fågelmatningen.

Bilden går inte att använda i några större sammanhang, alldeles för rörig.

Ett flagnande ryggstöd till en gammal trädgårdssoffa, som jag ställt en kruka på med sittunderlag, för att komma upp lite när jag fotar.

Trädgårdsslag i två färger och det gråa i bakgrunden är en gammal fiskeväska i kanvas.

Men ändå, det är första Staren, som kunde fått ett bättre välkomnande.

Lugn, den flög i väg till ett träd och lite senare gav den sig ut på en längre flygtur.

Ett par bilder som jag inte kan undanhålla.

Morgontrött Hackspett?

Tre ungsvanar som tar sig en flygtur.

De unga ser lite smutsiga ut på håll. Framför allt ser det ut som de inte tvättat halsen.

Men de ska bli bländande vita de också.

Dottern var här en sväng i går efter jobbet. Hon har sina däck förvarade här och nu var det dags för skifte.

Det blev som alltid lite informationsutbyte. Bl.a så hade hon varit hos gamla kompisen Lotta i helgen och där hade det hänt en hel del sedan de träffades sist.

Idag är det månadsmöte i PRO. April är modevisning. Vårmodet. Jag var och provade kläder i torsdags eftermiddag och ska upp på Catwalken idag. Det har nästan blivit tradition.

Det blir lite extravaganser i övrigt också, för föreningen fyller 70 år nu i april.

Till 75-årsjubileumet ska vi ge ut en liten skrift. Den förra är från 50 år 1993.

I går var det både Tranor och publik vid Hornborgarsjön. Parkeringsutrymmena var nästan fyllda och Husbilar- och vagnar hade fått ette eget fält. Både människor och djur såg ut att trivas i den begynnande vårvärmen.

13400 Tranor räknades in i går kväll.

Sjön hade gått upp och det missade inte fåglarna. En ständig trafik mellan fälten med utlagd mat och sjön.

Med den begynnande värmen, så kommer det nog att vara 20000 Tranor innan nästa veckoslut.

I går observerades en del Rovfågel. Bl.a Fiskgjuse, småhökar och en havsörn. Hökarna ställde till oreda bland Kajor, Tofsvipor och andra mindre fåglar.

Fortfarande utgör Svanarna ett kraftfullt inslag vid sjön.

Att Zebramangusten har en mera känd nära släkting i Surikaterna går inte att ta fel på.

I djurparken finns två kullar lekfulla och nyfikna ungar.