Jenny Fransson, världsmästare, drabbas inte, men Ida får inte chansen, efter det beslut som IOK fattade i går.

Ett tragiskt besked. Brottningens tid som OS-sport är förbi.

Brottningen har varit en Svensk paradgren och en diamant i OS-kronan.

Diskussionen är inte ny. Allt från att minska antalet viktklasser till att helt ta bort den grkiskt-romerska stilen.

Men helt försvinna, det var det ingen som räknade med.

OS, har betytt mer för brottningen än många andra sporter.

Det finns inga pengar i brottningen, bara ära. Då har OS, varit det största målet.

Många andra idrotter, sätter inte större värde på OS, än någon regional tävling i Helsinfors eller Oslo.

Naturligtvis finns svaret på frågan varför, att finna i brottningen självt och dess ickeutveckling, med regler som folk inte förstår och domare och ledare tolkar olika.

Men varför ta bort fristilen och tjejbrottningen?

Jo, mycket av förklaringen ligger just i att det inte finns några pengar i sporten. En rad märkliga "sporter" står högre upp på den ekonomiska rankinglistan.

När ett OS handlar minst lika mycket om att ta hem TV-reklam och övrig sponsring, då får en klassisk sport vika för mer spektakulära aktiviteter.

Ara Abrahamian är nog på rätt spår, att det är FILA:s fel. Det internationella brottningsförbundet har inte vägletts av sportens utveckling utan maktkamp mellan småpåvar.

Gör om det internationella förbundet, byt ut ledningen och ta fram begripliga regler, då kan vi komma tillbaka och få in brottningen i OS-värmen igen.