Lite vägövergångskänsla blir det även i Västgötaloppet.

Det blev ingen sovmorgon för varken funktionärer eller deltagarna i elitdelen av Västgötaloppet.

Näta 300 seedade löpare, kvinnor och män skulle ut i de perfekta spåren.

  Trodde det skulle vara mycket mer folk på stadion, när jag kom dit vid 8.30-tiden

Det var en sak jag redan frapperades av igår. Nästan ingen publik. OK, jag vet att det finns en del drickalangare och andra utefter banan, men parkeringsplatserna talar sit språk. Inte öde, men med 900 deltagare i de två loppen idag, hade jag väntat mig omdirigeringar mm.

Följaktligen tar man inte heller något inträde, utan intäkterna kommer via startavgifter och sponsorer.

Det blev mycket "rörigare" idag, allt gick fortare och åkare i alla spår. Täten var ofta svår att urskilja, förän det var för sent, man såg ryggen på dem.

I elitloppet blev det en kamp mellan fyra åkare, en hemmaåkare, en Tranemo åkare och två norrifrån, Idre och Hudiksvall.

Efter ett varv var de sju i täten. För varje varv, så försvann det någon och efter halva tävlingen var de bara fyra kvar.

Det gick fort i täten. Lite svårt att urskilja dem emellanåt. Farten avslöjade dem, plus att de alltid körde i vänsterspår.

På upploppet fick Maja Falk bara springa med, fanns ingen tid att ta emot någon krans förän efter målgång.

Tranemoåkaren Markus Jönsson har vunnit 5 år tidigare och lägger nu ett sjätte till sin meritlista. Han skulle hem och packa, för att åka till Italien och Marcia Longa. Marcus är även han Ulricehamnare i grunden, så det har blivit mycket hemmaframgångar i helgen.

Trean i tävlingen, Marcus Johansson Ulricehamn, hade bekymmer med luftrören och åkte i mask. Måste ha hämmat honom rejält, men enligt egen utsago inte lika mycket som utan. mellan Sjuhäringarna trängde sig Anton Jernberg Hudiksvall. Släkt med framlidne Jernberg? Vet ej.

Pristagarna, med kranskullan Maja Falk, lillasyster till gårdagens segrare Hanna. Maja är en mycket lovande junior.

När segrarinnan Karin Nilsson intervjuas har Signe Schöler tre minuter kvar innan hon går i mål.

Damtävlingen var mycket svårare att följa, eftersom de, precis som i Vasaloppet lätt blir utspridda.

Men det blev en tidigare segrare där med, fjolårssegraren Karin Nilsson Umeå. På andra plats kom nog Danmarks mest framskjutna placering i internationella skidtävlingar på länge, Signe Schlöer, Köpenhamns skidklubb. danmarks största, så det så. Göteboprgstjejen Kristin Ander från OK Landehof blev trea.

  Det gick åt mycket dricka. Åkarna under den yttersta eliten servas av arrangören. De bästa har egna langare på utvalda platser.

Det är en fröjd att skåda en proffsig drickalangare och en van mottagare. En del åkare bromsar inte in utan gör ett svep med handen och langaren får inte ha några fingrar emellan.

I eftermiddagens motionslopp, var det förmodligen de som lade ner mer kraft på den varma saften än skidåkningen.

Det är en fråga om prioriteringar om man nu ska vara lite humoristisk.

Barnen på Glaskulla har vuxit till sig. Helana, sjukvårdsansvarig och Sebastian motionerade idag, fast han med bl.a sina Vasaloppsstarter kan bättre.

Starten i motionsloppet, där Sebastian rycker till sig en stor ledning redan på första varvet. han kom i ensamt majestät på stadion. En senare titt i resultatlistan visar tydligt att han använt både en och två av sina dokumenterade Rävar bakom örat.

Fixade i sista stund ett eget startspår och det ledde till en 91:a plats bland eliten, 2.16 utan draghjälp!!! Blir väl framflyttning i Vasaloppet, ett och annat startled.

Min gissning är att han var ute efter att passera ett par Äsperedspojkar i elitloppet.

Efter att ha besvistat arrangemanget i dagarna två, så vill man bara vika sig dubbel i bugningar för tävlingsarrangörerna.

Dels, att man gör ett jättejob, dels att det blir så jäkla bra.

men resultaten uteblir inte, Västgötaloppet växer och befäster sin plats som Sveriges tredje största skidtävling.

Det är en bit fram till Engelbrektsloppet, men man ska aldrig säga aldrig.

Lassalyckan, Ulricehamns skidstadion, lördag den 19 januari 2013.

Snökanonerna har inte bara bidragit till fantastiska skidspår, utan smyckat naturen runt omkring också.

En mångsysslare som jag, har mycket som ligger mig varmt om hjärtat.

Brottningen, PRO, fotografering med vidhängande redigering är några av de världsliga intressena.

Barnbarnen, barn och andra nära och kära, naturligtvis.

Men det finns en litren gynnare, som jag följer med allt större intresse. Ja, egentligen flera stycken. Vi har tre som brukar komma fram till fågelmatningen och har de väl fått sätta tänderna i maten, så är de ganska oskygga. Säkerhetsavståndet är c.a 8-10 meter, så det blir att ta till långt tele om man vill "dra in" dem.

I morse, innan jag åkte till Ulricehamn och Västgötaloppet för tjejer, så var de framme. Lite dåligt ljus, men ändå.

Finvädret kom så småningom och hade jag haft det ljus, som jag tog över 800 bilder i under Västgötaloppet, hade jag haft kanonbilder. men det får bli en annan gång.

En satt på marken under ett matningshus och en annan satt på en högre stubbe, som fungerar som podie vid fotografering av fåglar också.

Hanna Falk, hemmadotter och sprintlandslaget, spurtslog Susanne Nyström från Laisvall i Norrbotten, Vasaloppsvinnare och långloppsspecialist.

Har de väl fått smak på maten, så är de inte så lättstörda. Den här Ekorren brukar vara först, en hane så långt jag förstår.

Om de inte äter, är de mer vaksamma och håller ögonkontakt. En hona tror jag.

Lite cirkusartister är de också beviserligen. Inte bara svingar sig mellan träden, utan lite balanskonster visar de också upp.

Den här veckan är det tävling och man kan vinna resor.

Vad som ligger andra Fototrissdeltagare varmt om hjärtat hittar du här.