I går var det lite värme och uppehållsväder.

Tyvärr blåste det kraftigt, så Gräshopporna och andra som skulle suttit på ett strå och väntat på att bli avbildade, vajade i bästa fall fram och tillbaka, de flesta hade uppsökt lä.

Men en del fanns att fota.

Sländorna har inte gett sig än, Humlorna, om än sega, är kvar och ett och annat knytt ytterligare.

         I den Olivgröna Guldbaggens frånvaro, får man hålla till godo med en Humla.

                                                      
      Den röda Sländan förekommer flitigt och verkar lite mera okänslig än den gröna.

                                                      
        En grön Slända på ett gammalt vedträ och två som jag inte vet vad det är för något, men fastnade på bild gjorde de.

I går var det höstning i Olofsbo. Sommaren är slut.

Bla. ska utblommade växter slängas, krukor och lådor göras rent. Vi vill inte ha med några Mördarsnigelägg hem.

Vi skulle få fint väder och det artade sig framåt dagen, även om det var ganska igentjockt, t.o.m någon regnskur, när vi åkte vid 8-tiden.

Det hanns även med ett par fotorundor.

Framåt 11-tiden gick tankarna till "Toscanagänget". Septemberresan med PRO-are avgick från Borås C vid den tiden.

Har inte hört något, så då får man förutsätta att det gått bra.

       De här bröt mönstret, eller bara pausgympa?

Fototriss den här veckan, har temat Himmel. Från igengrått, till öppna blå skyar gav bilder till det temat.

Syyselsättningen var den samma i de stugor där det var liv. Hösten har kommit för alla.

Lite altanbyggande, någon gjorde nytt kök, det är snart gjort på de små kvadratmeterna.

Det är trots det stor skillnad på husen idag, mot 60-talet då jag kom till svärföräldrarnas stuga. Fyra väggar, våningssängar, gasolkök och diskbänk på altanen, vatten och toaletter i en gemensam serviceanläggning. Idag är det minivillor, med alla bekvämlighegter inrymda på högst 36 kvadratmeter, altanen inräknad.

Kraftig blåst gjorde att fågellivet satt stilla med fast mark under fötterna. Norr om stugområdet är det en fågelskyddsstation. En och annan ungfågel försökte simma i de höga vågorna eller surfa på uppvindarna.

Några ungdommar av arten homeo seapies hade klättrat upp i en hamninloppsfyr i Glommen, ett förbjudet tilltag, men spännade i blåsten kan jag tro.

De äldre i Glommen hade sitt eget"Gubbdagis".

En sjöbod, där de kunde sitta och ljuga och hålla på med hobbies, bl.a var det några som byggde en segelskuta.

    Man kan bli gubbe tidigt i fiskenäringen.

I Glommen fick jag också bevittna fiskens långa väg till matbordet.

En Holländsk långtradare lastade av fisk, rensad, frusen och förpackad. Nyfikenheten drev mig att slå mig i slang med Holländarna. "Köper man fisk i Glommen?

Nej, det var fisk, som Glommens sju fiskebåtar landat, transporterat till Holland för beredning och nu var den tillbaka till frysrummen i Glommen.

Inte klokt!

Fisken är ju inte ens levande när den får åka ut och resa! Så nöjestripp kan man inte tala om. De har ingen nytta av sista resan! Galghumor. Ja, verkligen.

Det är så vår mat hanteras. Holland ligger ju ändå hyggligt nära, en del går till Kina och tillbaka....

När man äter förpackad fisk nästa gång, så kan man filosofera över vilka vägar den tagit innan den ligger på tallriken.