En skrutt från Klippståndsen, som har hängt kvar över vintern.

Om sommaren trivs fjärilar, inte minst Amiralen, i Klippståndsens gyla blommor.

Fresta.

På många håll i landet används det som "locka". "Får jag fresta med en öl"?

I Sjuhärad används det på ett annat sätt.

"Det frestar på och vara i skogen hela dagen".

Tröttar eller sliter är synonymer.

Sen har vi ju dom som använder det på orten Fristad. "Ja sa in te Fresta", men det är en helt annan historia.

Just nu närmar det sig högtryck ute i lammningsboxarna i Fårsverige.

De flesta lammen föds i mars-april.

Våra Fårhållare planerar för Julilammning i år också.

Bilden är från förra året och den invigde förstår på bildinnehållet, att lammen inte är mer än någon timme gamla.

Vid mellenieskiftet gav Borås Tidning ut en liten bok om Borås-och Sjuhäradsdialekt.

"Kilit å Sytlit" av Sven Lagerström.

Den innehåller en lång rad av våra dialektala varianter på Svenska språket.

Vi börjar med

Kilit,

kelit, kelier, kelia.

Gu, va kilit. Han e kilier, för å ente tala um dum däringa, sum e dökilia.

I Borås är andra bokstaven i men i Mark är det e.

Betyder helt enkelt tråkigt. Jämför med Danskans kedelig.

Dålit vär e görkilit.

Vid senaste vinprovningen i PRO, så prövade vi Tetrapacvin.

Faktiskt bättre än sitt rykte, men det behövde dekanteras. Vilken skillnad, mot när man hällde upp direkt från förpackningen.

Bilden deltar även i veckans Fredagstema.

Det är mer regel än undantag, att man råkar ut för bakslag vid övergången från vinter till vår.

Nu har vi fått ett sånt bakslag. 10 cm. snö i natt.

Det går väl bort fort, för här ska bli flera plusgrader.

Men det är så pass, att det hindrar vidare vedhantering ett tag.

Buxbommen har samlat på sig en del av nattens snö.

Dag och natt dånar det på sjön. Låter som åska när nya sprickor bildas.

På natten dånar det för att det fryser, på dagen är det dagsmejan som får i gång konserten.

I viss mån beror det väl  också på att man tar vatten från sjön, den är ju en vattentäkt för Borås kommun.

Kan inte hjälpas, men man känner sig liten när sprickorna kommer farande under en.

Egentligen ett stort naturens skådespel.

Dagens bild ger ett litet utsnitt av isen.

Ett pimpelhål med vidhängande borrförvaringshål. Två sprickor, en större och en mindre och så avslöjas att pimplaren haft en Spark.

Isen är melerad och lite ojämn i ytan.

Ett populärt ställe. Fullkomligt perforerat. Hålen var igenfrusna, så vi fick borra nya. Ett skär på min isborr släppte. Jag har ett par till, grannen lovade slipa dem.

Halv tio gick vi på.

Eftersom vi skulle till "11-metraren" så var det några km. med sparken. Lustigt, men vägen känns mycket kortare när man är två och pratar under vägen.

Isen är verkligen hal. Lite ojämn, hålor från smältvatten, som frusit och gett en minst sagt blank is.

På håll kunde vi inte missa. Målet för vår färd var fullkomligt perforerat med borrhål. Vita små ishögar på en yta av några hundra kvadaratmeter.

Vi började i söder och fiskade oss norrut.

Det nappade men det var smått. Trodde inte att så små Abborrar kunde gapa över kroken.

Jag ersatte Maggotten med mörtbit, men då var det stopp. Grannen var lite lyckosammare med Abboröga, men storleken var den samma.

Vi vevade hela tiden och konstaterade, att idag är det antalet som gäller, vikten kan vi tala om en annan gång.

Vi fick en kompis, in alles var vi bara vi tre på isen mellan 10.00 och 13.30

Han var en orolig själ, flyttade sig hela tiden längre norr ut i sjän förbi Ramnö och satt länge så han från olikla positioner hade R40 i siktfältet.

Tredje man på isen idag. R40 i bakgrunden, en vit lastbil kom med på bilden.

På väg hemåt gjorde vi några nedslag, storleken ökade tillfälligt, men när Mörtbiten presenterades, så nobbade de.

Vi såg till att ha vinden i ryggen, så också solen, så det blev en härlig dag.

Vi avhandlade väl det mesta om vad som rört sig på bygden, barn, barnbarn mm.

Den svarat plastpåsen med fisk var hyggligt tung, men de var många, bara några få blir mat, resten får man väl skriva på fiskevårdskontot. Tagit upp lite tusenbröder, så de andra får lite mer att äta.

Nu är det Sidskytte, distansen, som gäller.