Mitt livs första Mördarsnigel, live. Hoppas vi slipper dem här på Nabben. Det märks att folk här ute börjar bli restriktiva när de köper växter.

Vi har lovat dottern, att tömma och ta hem hennes krukor från Olofsbo.

Idag blev det den dagen, vädret lite opålitligt, så det passade bra.

De nyplanterade Krasse, Luktärter, Tagetes, Basilikor och Solrosor hon fick på försommaren hade, om än inte tjänat ut, så skulle de inte fägna henne mer.

Hon befinner sig på jobb i österled och ska så vara hela hösten. Kommer bara hem varannan helg och då vill hon göra annat.

Vi var förvarnade för Mördarsniglar.

Hon har tagit död på ett antal under sommaren.

Själv har jag aldrig sett någon live tidigare, men nu fick jag se med besked.

I och runt komposten, där vi tömde krukorna, fanns det massor.

Inte så skräckinjagande att se på, men när man hört om deras härjningar så kändes det olustigt.

Vi hade skurborstar med oss och gick ner till Kattegatt, inte långt från Ätrans utlopp och skurade krukor och lådor fria från jord och förhoppningsvis följde eventuella Snigelägg med ut i havet.

Nästa vår ska de återfyllas med självodlat innehåll.

Det var tomt vid stranden, så när som på en hundrastare och en stavgångare.

Annat var det i de varma veckorna i juli, då var det inte många kvadratmeter lediga.

Livet i Olofsbo är inte bara tomma stränder och Mördarsniglar.

Björnbären mognar som bäst nu, så vi försåg oss med flera nävar ätebär.

Men folk är förunderliga. Man hade slängt gräsklipp bland Björnbärsnåren, det hade bildats formliga gångar av ett tjockt lager gräsklipp. Snåren var nertrampade och många fina bär skövlade.

En del tror väl att bären de äter odlas hos City gross!