Vid bokstaven C kommer jag att tänka på Capellagården på Öland.

Inte minst därför att det är mindre än en månad till morgondoppen i Kalmar sund.

Sittande på möte i Hell!, tittade jag in på Sinneskattens site och ja visst ja, det är fredag.

Trassel, kom att tänka på en bild jag har från Stens huvud, fiskenät.

Vet inte vad ett proffs ser, men jag skulle inte ge mig på att försöka ta i dem.

mera trassel här.

Några minuter efter sju, steg jag ut i ett soligt och välkomnande Trondheim.

Av NSB-personal hade jag fått en karta över stan.

Första anhalten skulle visa sig bli Kristianstens fästning.

Det ligger som definitivt högsta punkten i stan, var det även oitagligt 2011?

Även vägen dit var fantastisk.

Kliceribilder.

Nidälven slingrade genom stan och både utefter älven och gatorna upp mot fästningen, var kantade av gammal, välhållen träbebyggelse.

Tog mig upp, men det fodrade en paus. Hittade några mjuka soffor, där det hade varit fest kvällen innan.

Mest i ögonenfallande är den tjockväggade officersbyggnaden.

Men även andra faciliteter är bevarade, bl.a arresten.

Ett minnesmärke finns över de Norska motståndsmän, som under kriget blev avrättade på fästningen.

Utsikten från trondheims högsta punkt är hänförande.

Ut över fjorden, över staden och t.o.m Nidarosdomen ser mänsklig ut häruppifrån.

Ute i fjorden ligger Munkholmen, där munkar tidigt anlade ett kloster, men som så småning om blev även det ett befästningsverk.

Väljer man sedan att ta en annan väg ner än upp, så får man se ännu mera fin gammal träbebyggelse.

Vid tiden för, när man fick följa med till Kornsjö och handla margarin, mjöl och socker, som balast. För att ge fler kilon mat från Kornsjö. Vid den tiden kom jag i kontakt med smeknamnet man hade på Norrmän; Norrbaggar.

Har aldrig riktigt förstått upprinnelsen.

Men i går träffade jag på en Norrbagge. Av en gammal lantras dessutom.

I Sörtrönderlags folklivsmuseum.