I morse, lade vi sista handen vid elstängslet. En vägöver(under)gång som falerade.

Efter lite knåpande och än mer svett, så fick vi till det.

Men ingen glädje varar betsändigt, elaggregatet ville inte.

Bara att ringa runt och vi har fått låna ett av fårhållarna, en vecka, sen får vi ordna det på anat sätt.

  Varma och svettiga, fattade vi ett beslut.

Det måste bli badpremiär idag.

Stegen, från bryggan, är inte monterad än, så det fick bli käringdopp, för oss som inte dyker.

Isen var borta, men inte den isande känslan i benen, när vi forserade böljan den blå.

Lite överfuktning med kallt vatten och så var det bara att doppa sig.

Njutbart var väl inte det första omdömet, även om känslan infann sig senare, när vi satt i solen och torkade.

  Men första gången är första gången. Termometern visade 18 grader där vi doppade oss och 17 ute i änden på bryggan.

Svårforcerad, då Kanadagäss och övrig sjöfågel gjort påtagliga avtryck på bryggan.

Ska väl inte klaga på det, många arter ger en intressant strand så här i häckningstider.

Två premiärer?

  Jodå, när vi satt oss att dricka förmiddagskaffet, så såg vi den första vita rosen utslagen.

Busken blir kritvit, vid tjänligt väder, när allt är i blom. Tyvärr, väldigt kort tid, men man får njuta så länge det varar. På kvällen sprider busken i blom, en härlig väldoft.

Sommaren är här!

Nu är vi kommna till B i andra rundan.

Barn i Bolognerskogen, se där fick vi t.o.m två B

Barn är sig lika, vatten intresserar. Här är det Paris stora lunga som är lekplats.

A

Det händer att man samlar in lite frön vid promenader. När vi gick Askanäsrundan för några år sedan, stod det stora flockar av Aklejor efter vägkanten.

Några var blåvita, jag memorerade och tog lite frön när det var dags.

Det blev ett 10-tal plantor, som nu står och blommar, men insekterna ville annat, sä där är bara en enda blåvit.