Påskliljorna växte i olika miljöer.

Vi har varit otäckt nyttiga de senaste dagarna.

Annandagen blev vilodag.

Efter frukost, så bestämde vi oss för att åka ut och "promenadåka". Uttrycket är Max, älsta barnbarnets.

Egentligen hade vi väl inte satt något precist mål, men Kind, ett av de sju häradena, skulle genomkorsas.

Efter Tranemo och Ambjörnarp, kom vi till Sjötofta. Har mig veterligen aldrig varit där tidigare. En viss bekantskap med samhället, har getts genom ett par barnbarns mamma som kommer därifrån.

Innan Sjötofta, kunde vi se en gammal järnväg, vars största märklighet, inledningsvis, låg i att den låg kvar.

En fullkomlig rangerbangård i Sjötofta. Landerydsjärnvägen hade stor betydelse när det begav sig.

Landerydsjärnvägen konstaterade hustrun, som har bättre lokalkännedom.

Framme i Sjötofta, kunde vi se att samhället har haft betydelse. I höjd med, där det rivna stationshuset stått, bildades en fullkomlig rangerbangård. Fyra parralella spår. I stället för stationshus, stod där nu en busskur, tillhörande Västtrafik.

Spårområdet fick ge plats för sly och annat som kommer när tågen försvinner.

Några hundra meter längre fram, ser vi en vägvisare; "Påskliljor". Javisst ja, det är ju här de har en massa Påskliljor.

Vi åkte dit. I korsningen låg hembygdsmuséet och gamla domarringar.

Sjötofta kunde stoltsera med flera attraktioner.

Landerydsjärnvägen, domarringar och Påskliljor.

Frågan är om inte Påskliljorna tog priset.

Mycket folk, massa bilar parkerade och 50:- i inträde.

Men vi fick se Påskliljor!

Vart än man gick, vart än man såg, så bara Påskliljor.

Miljoner, många olika arter i skilda växtmiljöer.

Kunde inte låta bli att skoja med biljettförsäljerskan och fråga, om de tar upp lökarna efter blommning.

Hon var inte sen, ja, varenda en.

Ett helt regemente hade inte klarat jobbet, mellan blomning och Midsommar.

Påskliljorna var verkligen en vinstlott. Ett stort parkområde, med bara Påskliljor. Det är svårt att beskriva, vårt språk, liksom jag som utövare, har begränsningar.

Ett populärt utflyktsmål och picknickställe. Domarringarna i Sjötofta.

Bilderna får tala sitte eget språk.

Några länkar bifogas för fördjupning.

En lyckad "Promenadåkning" avslutades med att vi åt Påskrester till middag.

När snön började försvinna, stack det upp gröna blad.

Salvian (Salvia officinalis) hade inte fällt sitt gröna, utan började växtsäsongen, som den slutade den gamla. Dock syns inga blomknoppar. Synd. Den har vackra ljuslila blommor.