Inlägget ska läsas, som om det vore den 8 april. I morgon kommer ett inlägg från den 9 april.

   De höll på att göta morgonfint på gatan utanför Molin Rouge.

Frukostmatsalen, var verkligen fräsch, vi fick bra kaffe och flera sorters juice. Men där slutar det.

Ett par småbaugetter, Crosianter och ett par bakverk i övrigt. Det var frukosten! Låt vara att det fanns smör, honung och flera sorters marmelader.

Har varit med om det förr, var förberedd, men vänjer mig aldrig.

På TV:s väderrapport, såg vi att franska La Meteo var överens med yr.no, ja t.o.m lite värre, för de spådde 23 grader idag.

   På väg till Lafayette, träffade vi på en positivhalare, med sina två katter. När jag fotograferat, pekade han bestämt på pengaskålen, så det var att hala(!!!) upp ett par Euro.

Hustrun skulle köpa skor, så vi hängde på låset på Lafayette.

Men det var det där med prislapparna. Vid flera tillfällen trodde vi det var i kronor, men inte, det var Euro. Spelade ingen roll att den bara står i 9 kronor.

Skorna får läggas på minnet.

Dagens andra anhalt var De Híllerin. Köksredskapstemplet i Paris, nästan vägg i vägg med gamla börshuset.

Även där såg det ut som andra världskriget dragit fram. Hallarna byggs ut, med påföljd att vårt lunchställe Flunsh, hade flytta två Metrostationer.

Egentligen skulle vi bara ha en mellanstor, rostfri kastrull med lock. Men väl inne hittade  vi ett par jäs-och stekformar till baguetter. De fick följa med. Sen kom vi på, att det kunde vara kul att köpa en bröllopspresent till brorsonen och hans tillkommande. Det åkte också ner i kassen.

Sen fick vi gå och bära den resten av dagen

Flunsh var sig likt, fast två stationer bort.

I kväll blir det bara lite bröd och plock i Montmartre, lunchen var verkligen stabil och som alltid, prisvärd.

Vi har sannerligen fått använda våra biljetter idag.

Anträdde linje 9 för första gången. Vi skulle till stationen la Muette.

Där ligger ett impressionistmuseum, med alla de kända aktörerna inte minst Monet.

Museum Marmottan Monet. De har den största samlingen Monet av alla. Sonen, Michael Monet, skänkte samlingen tillsammans med Giverny.

På muséet träffade vi på ett gäng finska gymnasieungdomar, som var lika intresserade som deras  svenska dito skulle vara. Inte alls, alltså!

   De finska ungdommarna håller sakta på att vakna till liv igen, efter besöket på Impressionistmuséet.

 Ja, just det, så här såg det ut. Vi som nyss haft snösmältning, isen har inte gått på sjön, än mindre sprickande knoppar. 

Paris är grönt, lökväxterna börjar se överblommade ut.

Kastanj, Syren och Körsbär står i full blom, grönskan är som intensivast.

Parisiskorna följer övriga naturen.

Kvällen i Montmartre, blev lite av en besvikelse.

Inte mat och dryck, som vi inhandlat vid Pigalle, men livet i trapporna.

Det brukar sitta folk i trapporna, ända uppe vid portarna till Sacre Couer och flera etage neråt.

Det gjorde det i kväll med, men ett helt annat klientel.

Mycket Nordafrikaner, sprit-och ölförsäljning.

Historiens vingslag slår ju över Nordafrika just nu, inte så konstigt om det skulle påverka Frankrikes alla Nordafrikaner.

Redan 20.45 så stängde man portarna både upp och ner.

Det gjorde det besvärligare att komma dit och därifrån.

Det skulle bli väldigt tråkigt om det i stället för ett bubblande folkliv, blev ett tillhåll.

En av Paris absolut största mötesplatser, skulle inte fungera som det mera.

Vet inte om det är ett tidens tecken, men de automatvapenbestyckade soldaterna var här med, inte bara på CDG.

Men pojkarna var snälla, ställde tålmodigt upp på turisternas fotoinviter.

När vi satt och åt på Place de la Tertre, första kvällen, möttes de här båda herrarna och föll i samspråk.