Lekstugan i Borghult, står oanvänd i vinterlandskapet. Bidrar i alla fall till att förstärka vinterbilden.

Ja, ja, inte ens den "blågule" Kamprad.

Kvällens Uppdrag granskning, synade IKEA och Ingvar Kamprad.

Helyllepojken, lite fepplig, smårädd och ordblind.

Men det visade sig att han var som de flesta andra i sin situation.

Hans anspråkslösa leverne, nästan ingen förmögenhet, var en illussion.

Pengarna satt i en stiftelse i Lichtenstein. Hundra miljarder.

Pengarnas storlek är väl inte konstig i sig.

Med varuhus i 38 länder, månghundramiljardomsättning, så är det klart att det blir pengar över.

Han gav sken av att han gett bort alltihop till en stiftelse i Holland.

Men även Ingvar Kamprad hade uppträtt lika smågnidet och landsflyktigt som många andra, helyllepojken från Älmhult.

Bara några år före hade han retat gallfeber på den politiska högern i Sverige med sin hyllning till välfärdsstaten och att det också måste få kosta.

Det är möjligt att han menade vad han sa, men han, Ingvar Kamprad, skulle inte vara med och betala.

Ser fram mot nästa avsnitt med intresse.

En bubbla som spricker, en stor bubbla.

Sen finns det en annan dimension på de uppgifter som kommer ut.

Familjen Kamprad, barn och barnbarn, kommer att röna stort intresse från den internationella brottsligheten. Vilka kidnappningsoffer familjen Kamrad plötsligt blivit. De tre blåa enfamiljsvillorna i Älmhult var bara en kuliss.

Vilken säkerhetsapparat, de måste sätta i sjön, det går inte att komma i den 10 år gamla Fordkombin längre.

Sprätt, är egentligen en ganska enkel anordning. En trådrulle, en fjäder och en knallkork

När det hugger dras linan av fjädern, den sprätter upp och skickar en hane mot knallkorken, som exploderar. Knallkorken lämnar också en rejäl rökpuff.

Spring fram och hjälp fisken ut med lina. När den stannat, börjar man sträcka linan och vid stram lina gör man mothugget och det är bara att börja hiva hem fångsten.

Om det går bra vill säga, har inte fisken kroken i mun, så går det tomt och man får ladda om.

En järnvägare och två telefonare. Det blev många skrönor under förmiddagens lopp.

Det var fortfarande mörkt när vi gick ut på Gullestorpssjön, ja nästan bara en tjärn, men där går både Abborre, Gädda, Öring och Lake.

Med en motorborr hade vi snart 20 hål.

Mörten i en hink och sprätten kom ut fort.

Vi var sex äldre herrar som anträdde sjön, Grannen, jag, en järnvägare och tre "telefonare".

Det var väl laddat med smörgåsar, korv och kaffe.

Vid öppen eld på sjön, mådde vi bra.

Dagen gav en 12-13 påslag, med fem uppdragna fiskar.

Ett pris var uppsatt för största fisken. Det är ju ett lotteri, vem som springer på vilket hugg.

Grannen drar upp en romfylld liten hona ur hålet.

Flanören drog upp största Gäddan och därmed var 10 nyvärpta ägg i hamn.

Frampå förmiddagen hade fisken lugnat sig och det blev skrönor och historier.

Det var ett ganska nöjt gäng som plockade ihop grejorna.

Fyra Gäddor och en vuxen Abbore blev dagens fångst.

En nöjd Flanör med dagens största fisk, som inbringade 10 nyvärpta ägg i förstapris.

Nu är det träff med PRO:s valberedning som gäller och i kväll ska jag göra vinprovningsdebut.

I går kväll, under Guldbaggegalan, ringde grannen.

Vill du följa med och fiska på Gullestorpssjön. Ja "Gullestorpasjön", som han sa.

Vi har varit där förr. Vi sätter ut "sprätt" med levande Mört.

Förra gången fick vi bl.a en fin Öring, som blev två middagar.

Det brukar vara trevligt, med lite tjöt och korvgrillning och sen kan det ju hända att det nappar också. Fisket sköter ju sig nästan själv, när grejerna kommit i.

Kl. sju ger vi oss i väg.

Numera är det inte bundet till helgerna, oss pensionärer emellan.

Jag fick ett par havreneker i början på december. Det verkar vara Gulsparvarna, som uppskattar dem mest.