Har ju klagat på det här forumet över att Fisanten inte syntes till när jag ville fota.

Idag blev bristen avhjälpt, med besked.

Först till frågan som lagts ut;

Fisant är en vanlig Fasan.

En Österlenbo blev först med att svara rätt.

Träffade på flera Fasaner, men det var framför allt en, eller rättare sagt tre, som intresserade mig mest.

Såg tuppen först, men ganska snart visade det sig att han inte var ute och åt, utan i helt andra ärenden.

Några meter i från, så gick två hönor.

Han kråmade sig, spände upp stärtfjädrarna och försökte närma sig.

Hönorna var svalt intresserade, även om den ena lät honom komma ganska nära.

Jag satt i bilen och fotade genom högerfönstret.

Verkade som han gjorde mig till ett av alla inslag i naturen, efter ett tag.

Han och hönorna kom närmare, även om det inte blev några porträttbilder.

Utsikten och miljön är anslående.

Kunde knappast haft bättre tur med vädret. Inte så många värmegrader, men solsken och vinden var inte så vass som vi befarat.

Vi var laddade, både för fikapaus uppe på Stens huvud och lunch på låglandet.

Lite tung ryggsäck, men innehållet var värt det.

Hade varit i fisk-och rökeriet i Simrishamn, på vägen, och köpt rökt sill och makrill.

En termos med hett vatten och instantkaffe sä'krade det behovet.

Bröd från Olof Wiktors bageri i Glemminge.

Stens huvud var en borg på folkvandringstiden och detta är en del av befästningen.

Bredvid en vitsippsbacke

Det är en km. att gå, uppför hela tiden, å andra sidan är det nedför tillbaka.

Utsikten var suverän och stigarna kantades av Vårlök, vitsippor och Våranodis, smörblommor som jag under hustruns protester kallar dem.

Vitsippor, Våranodis och Vårlök.

Man kunde tydligt se Bornholm.

Naturen visade verkligen upp framsidan, blått vatten, vita moln och fonden en blå himmel.

Det knoppas.

Väl nere igen, så gick vi ner till stranden.

Sanden är verkligen fin, minsta kornstorlek.

På ängarna hade Backsipporna slagit ut.

Inte några ynka plantor som hemma, utan hela hav av blommor.

Mötte ett par Västmanlänningar, som hade varit och rekat för fiske.

Den ene hade fått blodad tand, hade dragit upp en öring i 10 minusgrader på nyårsdagen

Spööglorna fick rensas mellan vartannat kast, från i som bildades hela tiden.

Efter fångsten, frös han inte om fingrarna längre!

Nu har vi åkt hem för att slappa en stund.

I kvällingen ska vi upp på en ås, som ligger fem meter högre än övriga landskapet.

Där ska vara en vidunderlig 360 graders utsikt, man kan se vägarna på Bornholm, vid tjänlig väderlek, och det ska vi ha.

   Uppgiven Tysk, klarade sig bättre än i Stalingrad.

Träffade på några Tyskar när vi kom tillbaka till parkeringen.

La inte märke till att det var tyskar, dock att de hade fiskat. Vadarbyxor, håv, spön och drag. Välutrustade som tyskar plägar på ferie.

Jag frågade om det skulle bli köttbullar till middag.

De förklarade snabbt att de kom från Tyskland.

Ställde samma fråga på ett annat språk.

De tittade förnärmat, nästan som jag frågat hur det gick i andra världskriget.

En av dem, den äldre, drog på smilbanden och konstaterade; meatbolls.

Samma resultat som i andra världskriget, minus köttbullarna.

Österlen, efter nattfrost.

Kom in från enoch en halv timmes promenad mot Skillinge.

Vilken fauna!

Så många djurarter.

Men en gynnare håller sig undan, den jag huvudsakligen var ute efter.

Fisanten.

I går kväll när vi åkte till Gislövshammar och tittade på kvarnstensbrottet, då myllrade det, man skulle kunna tagit ansiktsporträtt på dem, så nära vägkanten.

På hemvägen riggade jag kameran, inte en Fisant.

I dag lika dant, den måste vara periodare.

Morgonpromenaderna, kommer lite utförligare senare, när vi koommer hem.

Vill inte sinka dagen med att poua med bilder till bloggen.

Det är kvällsgöra.

Det  får räcka med en rapport i kväll från Stens huvud, i solsken och halv kuling.

Fisanten ja, vore kul om besökarna skickade kommeentarer och gissade vad det är för en gynnare.

Ledtråd; i Scottland för fem år sedan, såg vi massor, betydligt tamare än här.

Där fick den namnet av oss.

Nuvarande tema; Från A till Ö på mindre än en månad.

I folkmun, kallas Sädesärlan för Ärla.