Nyss hemkommen från Göteborg och möte med beredningsgruppen för Regionutveckling, tar jag mig några minuter vid datorn.

Erik, yngsta barnbarnet var med hem.

Hämtade honom direkt ur sängen, han sov i bilen och somnade stocken vid framkomsten.

Oaktat att vi hade ett par viktiga utbildngsärenden, EU:s framtida sammanhållningspolitik och slutligt ställningstagande till landsbygdsutvecklingsprogram, så var det infrstrukturen som tilldrog sig mest intresse, väckte hembygdskänslor och frustration.

Vi får den s.k 100%-ramen, i den infrastrukturproposition, som alliansen presenterade härom veckan.

Inom ramen, har vi lagt ett antal objekt, i angelägenhetsordning.

Precis utanför och neråt finns ett antal objekt.

Vi kan göra ramen större och få in fler objekt om kommunerna lyckas skaffa fram medfinansiering.

I liggande plan handlar det om C:a 700 miljoner.

Men kostnaderna har en förmåga att dra iväg.

Objekten blir dyrare och med den teknik vi använder, så är det de som står längst ned på listan, som hamnar utanför.

Detta väcker känslor, hembygden ligger ju alltid närmast hjärtat.

Det som upprörde mest idag, var en tvärförbindelse mellan E20 och RV40, över Partille.

Inte nog med att den har svårt att klara miljö-natur och klimatkraven, den blir ett par hundra miljoner dyrare.

Beredningen tog mitt förslag, att man skulle pröva dessa frågor mycket grundligare än vad som gjorts.

Min uppfattning är; klarar man inte miljökraven, då är ekonomin inga problem, det blir ingen väg.

Ja, väg finns redan, men den är underdimensionerad, i förhållande till bl.a den trafik som kommer att välja den vägen för att slippa trängselavgifterna i Göteborg.

Fortsättning följer, närmast i nästa månad, i juni ska det folkvalda RF behandla frågan.

Det var såna här frågor som landshövdingen satt och pulade med innan regionen tog över ansvaret i samband med regionbildningen.

Nuvarande tema; Från A till Ö på mindre än en månad.