Gammelsmurfen

27 februari 2010 14:49

Kommentar till din kommentar:

Ponera att även jag är medlem i facket!

Jag har varit arbetslös sedan 2006. Gått utbildning till undersköterska, färdig december 2009.

Borde det inte då ligga i fackets intresse att se till att jag får ett arbete. Om jag blir åsidosatt för praktik på en plats som INTE finns och därmed inte tar någons plats, pga fackets agerande KAN det innebära att jag lämnar facket. Att jag visar MIN erfarenhet av fackets sätt att stötta medlem. Vilket kan påverka andra som ÄR eller TÄNKER bli medlemmar.

Får inte JAG denna praktikplats får ingen idag fast anställd som riskerar sparken, heller den. Den finns inte. Är man i FAS 3 i JOB... får man nämligen inte ta en plats för någon annan.

AF och min kommun har kommit överens om att 60 FASare skall få praktik inom kommunen. Fått godkännande för detta av facket. (Som jag förstått det hela) Däremot tänker tydligen facket ha åsikter om varje enskild plats som erbjuds arbetslösa.

Vill facket ha positiva åsikter från sina medlemmar bör de nog även tänka på oss som har lång arbetslöshet och genom praktik har chansen att komma tillbaka till yrkeslivet.

65.000 förhoppningsfulla, tilltänkta, industripraktikanter kan få samma erfarenheter av facket. Tror knappast att det gynnar medlemstillströmningen.

Men facket har en delikat uppgift: Stötta dem som riskerar att BLI arbetslösa, eller dem som ÄR det redan

skånepågen

27 februari 2010 15:40

Ja nog är det märkligt hur det kan vara. "Gammalt personligt groll", allt för vanligt. Men hör det verkligen hemma i politiska sammanhang ? Jag tycker i alla fall inte det.
Tänk om människorna kunde hålla isär sak och person. Det vore ett krav.

Flanören...

27 februari 2010 16:45

Jag är inte orolig för de 65.000
Även om de är valfläsk för en havererad jobbpolitik.
Har själv varit fackligt aktiv i industrin i 45 år.
Här är det en stor skillnad på offentligfack och industrifack.
Vet aldrig att vi uppfattade praktikanter, rehabilitering, pröva på aller vad du vill som konkurrenter.
Växte de in i jobbet så fick de ett "riktigt" jobb,
Framför allt agerade vi inte arbetsförmedling eller personalkontor, det fanns det andra som klarade bättre,


Mitt huvudbudskap var egentligen, att man behöver lyfta blicken från det personliga till hela gruppens intresse.
Det kan kollidera ibland och kräver sin "man".