Här är mitt bidrag till FÄRGSPRAKANDE.

Här sprakar det ännu mera.

I morse var det dags.

Det har funnits i tankarna, framför allt, när jag ställt mig på vågen.

Snöskottning m.m har stoppat upp viktökningen men jag vill ner igen.

Julmat m.m har lagt till 4 kg.

Den mindre av de två stora ekar vi har på vägen ned till sjön stod vacker, som om den vore pyntad med bomull.

Så jag återupptog den långa rundan för att hämta tidningen.

Finns två val;

går jag åt höger, vilket gud förbjude, så har jag 150 meter,

går jag åt vänster har jag tre kilometer.

Så det gäller att fortsättningsvis, inte bara med tanken på höstens val, hålla till vänster.

En hygglig prick i grannbyn håller det ovägade avsnittet snöröjt med sin snöslunga.

Det dröjer innan det blir spel i Vänersborgs Arena igen.

Bl.a en kvalmatch till elitserien får flyttas.

Verkar som "bandylillebror" Trollhättan får bli räddaren i nöden.

När nu läget är som det är, varför inte göra något uppseendeväckande?

Att tak rasar in är ju inte uppseendeväckande längre.

Ej heller stängda hallar.

Vita vidder, isvidder, finns det gott om nu. 40 cm. is klarar betydligt mer än många halltak. 

Under min barndom-ungdom i Sjuntorp, var jag med om att man skottade  (handskottade)sjön Trehörningen och spelade på den.

Förr var det sjöar som gällde.

Jag vill inte för allt i världen ha en återgång till sjöis generellt.

Men vilken uppmärksamhet skulle det inte väcka om man skottade en sjö, spolade för att få yta, för dagens bandyspelare kan väl varken åka skridsko eller lägga en passning på naturis.

Komersiellt, skulle det även kunna funka, med rätt upplägg.

Säkert någon TV-kanal som vill sända nostalgitrippen.

Veckans tema; "Hej mitt vinterland"!

Den här vintern har lämnat en rik fotoskatt efter sig.

Vintermotiv att återvända till vid lite "mindre bemedlade" vintrar.

De återfinns under min speciella mapp; dokumentation.

Vår avtagsväg är mitt emot ett gammalt bondesåg, därför namnet Sågkorset.

30-skylten har fått snömössa.