Det kliar hela tiden i avtryckarfingret, finns ju hur mycket smäktande motiv som hellst.

Lägsta temperaturen för säsongen, när jag kom upp i morse.

22,1 grader, kallt.

Fick fyr i kaminen och hämtade tidningen.

Det kändes inte särskilt angeläget att gå ut innan solen värmt upp naturen lite grand.

Satte mig vid datorn och ”dumpade Blåmesar”.

Ja det är mitt eget uttryck för att sortera bilder i datorn.

Inte alla Blåmesar, men det blir mycket Blåmesbilder vid fågelmatningen.

En odumpad Blåmes.

Har egentligen gjort i ordning för Rådjuren, men de kunde ju inte Blåmesen veta. 

När solen väl gjort sitt, efter förmiddagskaffet, så tog vi Lerbäcksrundan, med en avstickare ner till sjön.

Faktiskt folk som hade gått på. Själv tyckte jag det var lite för kallt, men som pensionär kan jag välja mina tillfällen.

De som ska dra runt landet har ju bara lördag-söndag.

Där fick jag bilden till den nya Headern.

Fantastiskt skönt, rätt klädd så finns det inget dåligt väder.

Folk är mycket öppnare, talar lite kyla och annat när man möts.

Den ihållande kylan fyller samma funktion som allt annat som bryter den vanliga lunken.

Folk pratar med varandra.

Hemma igen, så passade vi på att hämta ved.

3 brasor om dygnet, håller de gröna lamporna på elelementen slockna.

Vi tar in för 3-4 dagar i stöten.

Fyra IKEA-kassar.

Dessa kassar är slitstarka, tror de kostar 5 kronor.

En av dem har vi hämtat ved i sen vintern 05-06 och den håller i flera år till.

IKEA-kassarna är slitstarka, två omgångar ved med skottkärran räcker i 3-4 dagar nu när det blir 3 brasor om dygnet. 

Mycket SAAB på radion, tänker återkomma till det.

Veckans tema: Solhatten, från knopp till snömössa

Det flimrade för bi ett uttryck i radions P1 i morse, i någon ögonblicksbild från Ruhrområdet.

Gruvor och stålverk hade lagts ner, nu var det de ”kreativa” yrkena som var framtiden.

Har hört uttrycket förut och irriterats över okunskapen och språkförstöringen som måste ligga bakom uttrycket.

Finns det någon, som på fullt allvar tror att vi haft den utveckling vi haft i Sverige om inte industri, byggen och gruvor varit kreativa sektorer.

Vård och omsorg med, för den delen.

Ett problem har uppstått, kunden måste ha sin grejer.

På bilden är kompetenser inom produktutveckling, produktvård, kvalitetsteknik och produktionsteknik samlade. Var säkra på att de löser problemet och går vidare en erfarenhet rikare. 

Det mesta av vardagsrationaliseringarna stod och står ”de vanliga arbetarna” för.

Små och stora förenklingar, som underlättade, snabbade upp eller bara gjorde produkten bättre.

Förbättringar som gjorde våra varor billigare, vi sålde mer och kunde öka vår ”levnadsstandard”.

Utvecklingen från remdrivna maskiner, till Cad-Cam och datastyrning av verkstadsmaskinerna, är inget verk av folk från ”den kreativa sektorn”.

Det har allt hunnit samlas en hel del skit under naglarna, innan den tekniken kom i bruk.

Däremot finns det positiva erfarenheter av ett fruktbart samarbete mellan verkstadsgolv, författare, konstnärer, dansare, som utvecklar språk, uttryckssätt och stämning på arbetsplatserna.

Det ökar produktiviteten, höjer kvaliteten och vi får ytterligare konkurrenskraft.

Avslutningsvis kan jag påminna om den sanna vandringssägnen i industrin på 50-och 60-talet:

Grabben, som genom att applicera en böjd ståltråd på en bana där det skulle passera material, läste till ingenjör på NKI, på arbetstid.

Veckans tema; utrikes arkitektur, som kommit i min väg.

Louvren, Paris, Frankrike, gammalt och nytt. 

Årets första Torsdagsfoto har temat ÅR.

Bilden är några år, scannad från dia.

Den föreställer ett torp i Vemhån, Härjedagen som kallas Oppi Hans i folkmun.

Vi har bott där två gånger, lånat av en kompis i Borås.

I juni gick solen aldrig ner och i oktober fick vi elda i både spis och kamin för att hålla värmen.

Huset är utan el och vatten finns i brunn på gården.

Det känns både utvändigt och invändigt att det har många ÅR på nacken.

Fler bilder på temat hittar du här. 

Det mesta av julmaten är uppäten, idag blev det paj på julskinkerester.

Vi for till COOP för att storproviantera.

Möjligtvis har snö och kyla fått oss att bunkra upp lite extra, om vi skulle bli isolerade.

Risken är minimal, men det är bra att ha valfriheten i eget förråd.

Mot slutet av rundan, så behövde jag akut besöka toaletten.

Alla tre var upptagna, men efter någon minut, kom det ut en gubbe, lika bred som hög.

Jag visade att jag ville ha toaletten, men han hejdar mig.

"Akta hundvalpen, någon har glömt den där inne", samtidigt hör jag ett hjärtskärande valskall.

Jag tittar in men ser inget, trots att "valpen" fortsätter att gnälla.

Jag tittade efter högtalare, men inte.

Det var uppenbart att jag blivit lurad, men trots min belägenhet bytte vi några ord och det märktes med all önskvärd tydlighet att jag träffat på en skicklig imitatör.

Det är lätt att känna sig som ett Päron, när man blivit ordentligt lurad. 

Åter inne bland varorna stötte jag på honom igen och det fullkomligt strömmade roligheter ur honom, lågmälda och förfinade.

Det var roligt en stund.

Nästan lite svår att bli av med.

Det var bara 3 dosor Grovsnus kvar på listan.

Veckans tema; utrikes arkitektur, som kommit i min väg.

Torn, med De Doumo i bakgrunden, Florens, Italien.

Det bara rann på, kan inte undanhålla Limericken som kröp fram medan jag tittade på Soldat Bom från Fredriksdalsteatern.

Vargen på bilden är nog glad att den befinner sig i Borås djurpark.

En het påskjutare från Utanförblevet

skulle jaga varg enligt kungliga Carlgrensbrevet

klädd för att delta i en vinterkrigsrepris

står han på pass med en åtlad gris

det blir väl ett varghår som trofé till de 12 000 i drevet.