Veckans tema; vid fågelbordet.

Nötväckan har starka klor och klarar sig på alla ledder .

Smäktande? 

Tog en promenad i det enastående vädret.

15 grader kallt, solen sken och vindstilla.

Sjön har lagt sig, har vi tur så blir det att gå på i mellandagarna.

Den uppmärksamme ser redan att jag bytt frontbild.

Isformationer, mittenbilden är en bonus, av att vi inte fick upp bryggan i höstas.

Den är ny och välbyggd, så den klarar sig.

Kameran fick smattra, nästan lika mycket som en fin dag i blomsterlandet.

Isformationer, snökristaller på växter och Rönnbär.

Sidensvansarna har inte invaderat Nabben ännu, men jag har sett några i Rönnarna närmare husen. När de väl kommer så går Rönnbären åt.

Jag har så svårt att sortera bort, så det får bli ett portpuri.

Bojen utgör inget fotoobjekt i vanliga fall, men nu har den dekorerats.

Rönnbären duger fortfarande som fotoobjekt.

Frövippan från ett gräs upplever en andra "vår".

Roland Andersson, ordförande i Regionstyrelsen var här med en havrenek.

Det var Kent Johansson, ordf. i Regionutvecklingsnämnden som försåg de närmaste med fågelfägnad.

Kent har haft att stå i med SAAB, så han hann inte själv.

Veckans tema, vid fågelbordet.

Staren är ju ingen övervintrare, men maten är välkommen när den kommer tillbaka till ett ganska ogästvänligt sommarviste.

Koltrasten är det lite mera si och så med, men när den kommer vill den ha frukt, här är det resterna av en skämd Persika som den uppskattar.

Ja, så har vi också fått vinter, står inte Jämtland efter.

10 cm snö och 6-8 grader kallt, med en snålblåst som mojnat, har vi en perfekt dag.

Vi hade sedan länge bestämta att det skulle bli en kakebakedag, så det så.

Men en och annan fotorunda och längre promenad får trängas med hjorthornssalt och malen mandel.

Här kommer ett förmiddagsreportage:

En ros som trotsar snö och kyla.

Salvia, Timjan och Rosmarin ser fortfarande fina ut.

Astillben avtecknar sig mot sin vita omgivning.

Inte så kuranta, men fortfarande på benen, Solhatt och Gråtistel.

Det känns inte så länge sedan hundratals Fjärilar och Humlor uppvaktade Isopen.

Det som göms i snö...

Än så länge får det bilda stilleben tillsammans med en tistel.

Fint besök under fågelmatarna.

Rådjuren äter av det som fåglarna sprätt ut.

Ja, jag lägger allt lite extra också, för vintern kan bli lång. 

Veckans tema, scannade diabilder.

Gamla fiskarbodar, som idag används för fritidsändamål, dock med båtanknytning.

Den övre bilden är tagen före den förödande brand, som åstadkoms av oförsiktiga grillare.

De tre första bodarna(de på övre bilden) i den långa raden bodar, brann ner.

De har idag byggts upp igen i samma stil.

Veckans tema, scannade diabilder.

Den övre bilden är från en soluppgångsritt på Kameler i Tunisien, Flanören syns fotografera på tredje Kamelen från vänster.

Dotterns kompis tillbringade ett år i Bagdad och hade denna hund med hem.

En vildhund, som alltid ville ligga på sand. 

Bestående minne:

Vi bodde en natt på ett mycket spartanskt ökenhotell, spartanskt var egentligen bara förnamnet.

Vi red i väg innan solen gått upp, för att uppleva soluppgången ute i öknen.

När alla var uppsittna och karavanen startat, kommer en kvinna springande, hon var tydligen försenad.

Iförd tyllblus. med mycket halskrås, stuprörsbyxor och högklackade skor, skulle hon ut och rida kamel! Hon hade nog blivit kvar i sminket.

Hon hjälptes upp på en kamel och tyst och livrädd red hon för att plockas ned när vi kom hem.

Sitter och tar en öl på hotellet.

De flesta ha åkt hem, mitt tåg går inte förrän 20.52

På beslutsmötet idag hände inga uppseendeväckande saker.

Projekten blir bättre och bättre.

T.ex ett som skulle rusta kvinnliga företagare och förbereda andra kvinnor för att starta företag.

Ett lovvärt projekt med Värmland och Hedemark som projektägare.

Ett annat projekt handlade om att få invandrare och befintliga företag att passa ihop, hur invandrares, många gånger, speciella kompetenser skulle kunna tas i bruk(bl.a.  språk och kulturförståelse).

7 projekt hamnade under klubban.

Vi fick var sin bricka och några glas, sedan var det verkstad. 

I går eftermiddag besökte vi Ås bygdegård för att ta del av ett gränsöverskridande matprojekt "Söka gammalt skapa nytt", mellan Jämtland och Trönderlagene.

Svensk projektägare var Eldrimer.

Vi fick hålla "matverkstad", liknade närmast en vinprovning.

Öl, speket kött och ost ingick i utrustningen.

Det är påfallande, vad gott hantverksmat smakar.

Inget insprutat vatten eller saltlösning, allt framställt utan tillsatser.

Jag har lite svårt för getost, men det får jag skylla mig själv.

Hantverksmat är inget specifikt Jämtländskt, men däremot är maten i Jämtland unik.

Precis som alla mathantverkare som ingår i "Västsvensk mersmak" med bl.a Sjuhäradsmat som underavdelning.

Efterfrågan på naturlig mat är redan stor och kommer att öka lavinartat.

Om man tar bort vad man får betala för saltlösning och vatten i fabriksmaten, så är den inte speciellt mycket dyrare.

Kanske ett par chipspåsar.

Veckans tema, scannade diabilder.

Ett torp i Vemhån, Härjedalen. "Oppi Hans" i folkmun.

Det födde en gång en familj med  tillhörande fäbod.

Fortfarande utan indraget vatten och el, fick vi låna det av en bekant vid ett par tillfällen. 

Det mest bestående minnet från de två gångerna vi var där uppe, är från början av oktober 2000, vi hade gått 8 km. över fjället till Oxsjön för att fiska.

Väl framme skulle vi laga mat.

Brännaren till Trangiaköket låg kvar i Äspered.

Vi fick klara oss med den ganska rikliga torrskaffning vi hade med oss.

Fiskarna undvek f.ö både spinnare, småwobbler och skeddrag.

Dagen avslutades med en varm korv i Vemdalen, pizzerian hade stängt på måndagar!

Men vi hade 10 liter lingon med oss hem.

Gungor och karuseller!