Den här bilden är väl lite utsliten, symbolen för Monets Giverny. Men detta är min bild, tagen en halvmulen dag.

Då skulle vi vara vid det sista avsnittet i våra ”Franska resor”

Men precis som Orsa kompani, så lovar jag inget bestämt, det kan bli något mer i framtiden, den som lever får se.

Som var och en förstår, så har jag inte refererat varje steg vi tagit, varje plats, restaurang, varje affär o.s.v., utan det har blivit några nedslag vid sådant som vi själva tyckt om.

Men framför allt har det varit en berättelse av Frankrikeamatörer.

De stora turistmålen till trots, vi uppskattar en gatuservering, en trappa, eller en parksoffa.

Man upplever så mycket av det Franska därifrån.

Giverny, bostadsort för Claude Monet, ligger c:a 75 km. utanför Paris.

Vi tog tåget dit, från St Lazare.

Framme i Giverny, väntade matarbussar.

Dammen, blomsterprakten och bostaden.

Huset står kvar som han lämnade det, med utrustning, som köksredskap och möbler.

Även ett stort antal kopior av hans verk hänger där.

Men det är väl för trädgården, som de flesta besöker Giverny.

Rudbeckiorna var enorma, hustrun har inga "frökenhänder".

Minst 100 sorters Dahlior.

Helt magnifik och det satt ju inte i vägen, att vi var där i månadsskiftet september-oktober.

Vilken blomsterprakt.

Min bror hade varit där i Maj och besvikelsen stod inte att ta miste på.

Efter en tur runt den berömda och bemålade dammen, (den med bron) så var det dags för trädgården.

Den är indelad i flera trädgårdar i byn, men merparten ligger framför huset.

Det är ingen större idé att ge sig in på att räkna upp blommor, men för den som är specialintresserad, så finns här en länk.

Men en sak är säker, Dahlior och Rudbeckior, det fick man sitt lystmäte stillat på.

Två ganska nöjda Flanörer hos Monet, en fransman kom fram och frågade om han skulle ta en bild med vår kamera.

Det fick han som synes.

Det går åt en dag för Giverny, men det är det värt.

Kaféer och restauranger ser till att man inte behöver hungra.

Är man lite om sig och kring sig, så kan man tigga kaffe till termosen på hotellet.

Några mackor fixar man utan att fråga.

Som äldsta barnbarnet Max sa vid tillfälle:” Man behöver inte berätta allt man vet”.

Avslutningsvis en liten anektot från en av resorna.

Vi hade gått in i ett galleri på Hausmann, hustrun var ute efter en handväska.

På vänster hand låg små butiker och till höger var ett torg med olika fabrikat.

Tyckte att de till vänster var snygga, så jag styrde dit.

Hörde att hustrun sa något, men hörselskadan! tar ut sin rätt.

Väl framme i en butik, så började jag känna på en väska som jag tyckte var snygg och av modell som jag visste skulle passa.

Då kommer en expedit fram och frågar vad jag gjorde där.

Jag ska titta på väskor.

Ska du verkligen handla här, säger expediten.

Ja, vad kostar den här väskan?

1400 Euro!!!

Jag ställde tillbaka väskan och gick därifrån.

Det påminde mig om, när vi var ett gäng, som på  Park Laine i London stegade in, ja vi kom inte in, vi blev bortmotade.

Det var en bilfirma som sålde Jaguar och Rolls Royce.

De viftade bara bort oss, som något katten hade kommit dragande med.

Omvänd Riavinkning, för den som var med då.

Väskmånglerskan hade lite bättre hyfs än Drottningens bilförsäljare.

Hustrun köpte en väska, men med en nolla mindre på prislappen, ute på det öppna torget.

Om Rudbeckiorna var stora, så stod Lavendeln dem inte långt efter.

 

margus

26 november 2009 23:08

Herreminje... så vackert. "Solrosor är mitt liv det, se." Blir så himla glad av gult. Bild nr 4 är bara för go med det överväxta huset. Vilken underbar idyll! En blir änna mjuk i bena.
Men du... kanske lika bra att bli bortmotad från nåt man ändå inte har råd med, annars kan det sluta illa.

http://margus.bloggplatsen.se

 

ElinsPhoto

26 november 2009 23:34

Nej det är bild på en gammal byggnads fönster. Jättefina bilder!

http://elinsphoto.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lite stolt, gränsande till skryt. Tomaterna och Dahliorna skäms inte för sig. På bilden är det femte korgen som skördats. Däremellan en hel del till ge bort. Snackstomaterna(körsbörssorter) oräknade. Tomaterna ger bra i år, trots att näs...

  Budenovka tronar bakom en kull körsbärstomater. Från vänster: Helsing Junction musik,Cherio, Guldhumla, Rosa Humla, Cherokee, Black sherie, Indigo. Barnmorska är Sibiriskt guldpäron.   Varför denna uppmärksamhet för en tomat? Jo den ...

Redan förra året skulle vi ha gjort en tysk resa. Ett gäng PRO:are, som städslade Rolfs Flyg&Buss till Moseldalen. Men av det blev det intet. Hustrun hamnade i en sjukvårdssväng. Lyckligtvis avfärdade undersökningsresultaten våra farhågor. Det kan ...

Vi samlar på oss räkskal i frysen. Nu hade ett helt fack blivit fullt. Dags att göra fond. Fonden är fin till såser, soppor och grytor Två kilo räkskal, det blev att ta fram en av 10-litersgrytorna.   Morötter, lök, Purjolök, Tomat och Fän...

  Nu börjar plantorna göra skäl för kompost och gödsel. Gödsel både på flaska och i naturligt skick. Alla sorter utom en har gett mogen frukt hittills. Cherio, en busktomat ger så bra att man alltid kan ha tomater på bordet, från 15 juli. På b...