Sacre Coeur i solnedgång.

Det gick några år, från besöket på Franska höglandet.

Det började suga i Frankriketarmen igen.

Egentligen var första Parisresan ett infall.

Vad jag kommer ihåg, var det inte så långt mellan tanke och handling.

Vi flög billigt med Fly Me, hade bokat ett hotell vid Pigalle.

Vid varje Parisbesök, har det handlat om 3 nätter.

Gångavstånd till Montmartre, som det här inlägget kommer att handla om.

Vi var i Montmartre vid alla Parisbesöken.

Det är ju klassiska konstnärs-och författarkvarter.

Idag har mycket av det flyttat till Montparnasse.

Vad det finns gott om är turister.

Vi hade blivit varnade för turistfällor.

Restaurangerna t.ex

Om någon restaurang hade mer än en Fransk klassisk rätt, skulle man passa sig.

Vi hade tur, hittade trevliga, genuina ställen med bra mat och trevlig omgivning.

Man får räkna med att betala för Montmartre.

Vingården, trottoarerna fyllda med uteserveringar, porträttmålare.

Det finns en vingård i Montmartre.

Väldigt uppmärksammad, vinet kostar sådär 350-400 kronor flaskan, men inte värt en krona över 60.

I de mer frekventerade kvarteren är det uteserveringar, gata upp och gata ner.

Konststuderande ställer ut sig som levande statyer.

Hade sett det på La Rambla i Barcelona tidigare.

Födkroksmålare satt över hela torget Place du Tertre och målade porträtt.

De var många, satt där varje dag tydligen, så det fanns efterfrågan.

Mera blygsamma aktiviteter pågår i varje gathörn.

T.ex en tjej som dansade i vackra kläder och hennes pojkvän spelade.

De här två ungdommarna stötte vi på, lite vid sidan av allfartsvägen. Fullt med folk i trapporna.

Säger man Montmartre så kommer man inte från Sacre Coeur.

Denna mastodontbasilika som syns över hela Paris.

Från sin höga position ser den ut som huggen direkt i berget.

Där pågår religiösa aktiviteter dygnet runt, en hel del enskilda.

Kristna från världens alla hörn uträttar sina religiösa behov.

Runt den samlas mycket folk och i de stora trapporna ner mot Pigalle är det fullt med folk, natt och dag.

Man kan gå upp i kupolen, även om vi inte gjorde det.

Paris bästa utsikt.

T.o.m från Eifeltornet så får man titta upp mot Montmartre och Sacre Coeur.

Pigalles Metrostation och inte långt därifrån, transvestiter som demonstrerade för sina rättigehter.

Pigalle har allt mer degenererat.

Idag trängs porrshoparna med olika typer av halv-eller helbordeller.

Möjligen uppblandade med en och annan sanbbmatsaffär och ett stort utbud på godis och bakverk på mandel.

Fantastiskt gott!

Det mest anständiga stället är Moulin Rouge, som en gång ansågs som syndens näste i Paris.

Utmed gatan från Pigalle ner till vårt hotell, hoppade vi till en dag.

”Affären”, stod det, med inramning i gult och blått.

Jodå en affär som sålde Lingonsylt och Dalahästar.

Det här var ju inte vad man hade väntat sig, en Svensk affär.

Vi bodde på Hotell Duperre vid två av våra Parisbesök, tredje gången flyttade vi lite närmare centrum, till Pelletier och Hotell Pelletier.

Det låg nästgårds till de stora varuhusen, Lafayette och Hausmann.

Men det blir en senare historia.

Varning!!!

Första gången, skulle vi fulla av entusiasm, gå upp till Montmartre.

Så fort vi passerat Pigalle, började det stiga.

Gatorna gick i zick-sack och gående kunde ta trappor.

Vilka trappor! Många trappor! Branta trappor!

Nej det var inget för vanliga dödliga.

Hädanefter tog vi Paris utomordentliga Metro.

Linje 12 från Pigalle till Larmack-Canlaincourt.

På stationen Larmack får man åka en stor hiss för att komma upp i gatuplan.

Undvik rusningstid och lämna cellskräcken hemma.

Jag återkommer till Paris Metro i ett inlägg senare. Kan väl avslöja att det uppstått något som liknar ett kärleksförhållande till både Metron och RER:en.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lite stolt, gränsande till skryt. Tomaterna och Dahliorna skäms inte för sig. På bilden är det femte korgen som skördats. Däremellan en hel del till ge bort. Snackstomaterna(körsbörssorter) oräknade. Tomaterna ger bra i år, trots att näs...

  Budenovka tronar bakom en kull körsbärstomater. Från vänster: Helsing Junction musik,Cherio, Guldhumla, Rosa Humla, Cherokee, Black sherie, Indigo. Barnmorska är Sibiriskt guldpäron.   Varför denna uppmärksamhet för en tomat? Jo den ...

Redan förra året skulle vi ha gjort en tysk resa. Ett gäng PRO:are, som städslade Rolfs Flyg&Buss till Moseldalen. Men av det blev det intet. Hustrun hamnade i en sjukvårdssväng. Lyckligtvis avfärdade undersökningsresultaten våra farhågor. Det kan ...

Vi samlar på oss räkskal i frysen. Nu hade ett helt fack blivit fullt. Dags att göra fond. Fonden är fin till såser, soppor och grytor Två kilo räkskal, det blev att ta fram en av 10-litersgrytorna.   Morötter, lök, Purjolök, Tomat och Fän...

  Nu börjar plantorna göra skäl för kompost och gödsel. Gödsel både på flaska och i naturligt skick. Alla sorter utom en har gett mogen frukt hittills. Cherio, en busktomat ger så bra att man alltid kan ha tomater på bordet, från 15 juli. På b...