Söndagen gjorde han till vilodag.

Hur det än är i den andliga världen, så tycker jag att man ska ha en profan vilodag.

Som pensionär kan det ju annars vara lite svårt att se var veckorna börjar och slutar annars.

Vi har 3 rundor, som är spårade.

Lerbäcksrundan, för att hämta tidningen, c:a 3 km.

Askanäsrundan, likaså 3 km.

Sen har vi Femkilometrarn, som är 5 km.

 Ljuset silas så härligt i Bokskogen

Därutöver kan man ju komponera sina vandringar efter eget huvud och behov, men sjön begränsar 180 grader av svängrummet.

Idag valde vi Askanäsrundan.

Att det har blivit en runda, har sin upprinnelse i att det ligger två gårdar nere vid sjön, i Askanäsviken.

Från början hade man bara en väg, men så blev bönderna ovänner och Askanäs byggde sin egen väg.

Det innebar bl.a att bondeträtan förutan, skulle vi legat i slutet av vägen i stället för som idag, i början.

Bl.a så går man genom en bokskog.

Märkligt med bokskog, oavsett när under året man går igenom, så upplever man det som vackert.

Vi gick egentligen ut på en promenad därför att dagens utflyktsmål, Magnolia, inte öppnade förrän kl. 12.00

 Dahlior i långa banor, gata upp och gata ner

Magnolia är en trädgård, med bl.a över 200 Dahliasorter.

I stort sett alla stod i blom, även om de var försenade p.g.a frost i växthuset i våras.

Det kan tydligen drabba proffs också.

Det var ju rena Clon Dyke för en Dahliadiggare.

Man går där och får sina favoriter, skriver eller fotograferar namnet, för att sedan kunna fylla i en intresseanmälan.

Till våren, i slutet av mars får man sina knölar.

Och billig är han, 25 kronor!

Trädgården har annat än Dahlior, här är det en vattenavdelning

 och här är det Krasse, som ser ut att börja rymma

Jag fick en ny favorit, Lady Darléne. En tegelfärgad skönhet, med gula kantspetsar.

Den kommer också att passa för pollinering av en egen tegelfärgad fröplanta.

 Lady Darléne, bra höjd, stora blommor och en färgsättning som faller mig i smaken, ska nog bli några knölar till våren

Trädgården omfattar flera avdelningar, med bl.a stenpartier och vattendelar.

Magnolia har även växtförsäljning, det följde med 3 Vita Solhattar hem.

I fjol var det 2 stora krukor som härbärgerar Fuchsia  i år.

Det finns även kafé och resturang.

En stor shop, där man t.o.m kan köpa julprydnader!

Magnolia ligger i Västra Götalands östra delar, det som tidigare var Skaraborgs län, mellan Nossebro och Grästorp.

I dagens BT, som likt alla söndagar innehåller ”BT för 50 år sedan”, kan man läsa om Stefan Henriksson, Segloraprofeten.

Han var vad vi kallar, ett original, men ett aktivt original.

Han bildade ett politiskt parti, ”Leve Israel”.

På rent jäkelskap, röstade man på honom i Segloras kommunalval 1958.

Jag tror det var 17 röster han fick, vilket räckte för att ta plats i kommunfullmäktige i denna lilla kommun.

Seglora är väl mest känt, utanför Sjuhäradsbygden, för kyrkan på Skansen.

Han tog en plats i kommunfullmäktige.

”Profeten”, som han oftast benämndes i våra bygder, hade en åsikt i varje fråga, stor som liten.

Under beslutsprocessen så begärde han alltid votering, med känt resultat, alla mot ett.

Vid ett tillfälle fick man rekvirera polishandräckning, för att avvisa honom, då han hade en särskilt aktiv dag.

Han nöjde sig inte med dagens ärenden, utan nagelfor även gamla beslut.

Segloras införlivning i Viskafors kommun påskyndades av fenomenet ”Profeten”.

I Viskafors kom han inte in.

1974 gick Viskafors upp i Borås kommun.

I valrörelsen 1968, gjorde han ett försök att komma in i riksdagen.

Vi var några ungdomar, som lyckades spela in hans valtal och en längre intervju på band.

Tyvärr vet jag inte var bandet finns idag, men jag tror inte det är förstört.

Hans valprogram bestod av några få punkter, där ett par förtjänar att nämnas.

Världen skulle avrustas och en fredsvakt upprättas, bestående av 2000 judinnor med lätta handeldvapen.

Världen skulle befolkas av ”Sovjetmänniskor”.

Han ansåg, att Stalin kommit på ett nytt sätt att föröka mänskligheten, där bl.a tungt vatten var en beståndsdel.

Som han sade: ”Sovjetmänniskan framställs inte på det gamla tjuraviset”.

Som en konsekvens av sin uppfattning hur fortplantningen skulle ske, lät han kastrera sig.

Han skickades hem från Leningrad med buller och bång.

Där hade han på Marbodialekt informerat ryssarna om ”Sovjetmänniskan”.

”Profeten” tyckte inte det var så konstigt att han utvisades, "det var ju statshemligheter" han avslöjade.

Han passade naturligtvis inte in i någon religiös församling, så han försökte, tillsammans med sin mamma, bilda "De två vittnenas församling".

Men han fick bakslag från "Kyrkominister Engberg som inte ville ha konkurrens".

Han drog omkring, med en stor Kanadensisk skogshuggarjacka och en Amerikansk flagga på en pinne.

Vad jag vet, var det aldrig någon som misskrediterade honom, han fick vara det inslag i samhällsbilden han var.