Jag har fått barn!

Nej, inte som du tror.

Det är Dahliabarn.

 Är den inte fin, AN x an ?

Dahlior har det ju funnits här, men mest varit plantera, blomma, vinterförvara och så lite besvikelser när blommor inte motsvarat försäljarnas bilder, eller rötterna ruttnat på vintern.

Men ändå mest glädjeämnen.

För några år sedan började jag kajka på nätet om Dahlior, efter att ha läst en artikel i en tidning.

Jag hittade bl.a till Marie i Tierp.

Då tände det.

Fick lust att börja experimentera själv.

Vi hade två Dahlior, Arabian Night.

Ganska små blommor, men vilken färg. Mörkt vinröd.

I fjol sommar ställde jag plantorna i krukor, på behörigt avstånd från andra Dahlior.

Här skulle inavlas!!!

Var det möjligt att få tillbaka, eller t.o.m utveckla färgen?

Vilken form skulle de få?

Skulle de bli lika höga som föräldrarna, 100 cm.?

Vad skulle det bli?

Dahlior, lämnar ju inte kopior av sig själv, utan något helt annat.

De flesta är ute efter stora blommor, fyllda, på långa stabila stjälkar.

Men de blommorna finns ju i överflöd att köpa i varuhus och på nätet.

Arabian night, har en form på blomman, som gör att den är ganska svårpollinerad.

Går inte att pollinera förrän blomman börjat vissna.

Så jag tvångspollinerade och lyckades få fram några livgivande frö.

5 grodde, 1 dog, 1 planta var väldigt sen.

Den första som har slagit ut, stannade i växten tidigare, började gulna i bladen, men har nu börjat skjuta friska skott igen.

Två plantor verkar få föräldrarnas storlek.

 Plantan är inte stor, men har börjat reda sig efter en tids sjukdom

Men sjuklingen satte knopp tidigt, och har nu två utslagna blommor.

Och vilka blommor!

Svartröda med gul mitt, c:a 8 cm.

Många Dahliaentusiaster skulle inte hoppa högt över det, men jag är så glad.

Jag har ju lyckats med färgen.

Det första jag tänker på, är att förmera plantan genom sticklingar och få en kant med dessa skönheter.

Nästa steg kanske blir, att jag korsar tillbaka, förälder barn.

Det gäller att testa på längden och tvären.

Har f.ö ett par andra fröplantor, från Kaktusdahlior, som artar sig, både färg och form verkar bli till belåtenhet, men dem får jag återkomma till.