Jag är ingen solbadare, går gärna in i skuggan.

Ligger inte och pressar på badstranden.

Ner och ta ett dopp, torka sig., kanske slänga käft lite, sen in i skuggan igen.

Men solen och värmen har gett idealiskt målarväder.

Gäller bara att måla på skuggsidan hela tiden.

Det mår både färgen och jag bättre av.

Men för en stund sedan, när jag grundade det sista på uthuset, då bröt jag mot regeln.

Ville bli färdig, det var västsidan som låg i sen eftermiddagssol.

Svetten dröp, men klart blev det.

Efter vi har ätit, fläskpannkaka, ska jag måla läkt, gavelvirke och dörrfoder mörkgröna.

Vi väljer samma färgsättning som på huset och den lilla boden.

Pauser behöver man, inte bara för att blogga, utan det är också roligt att fotografera i det här vädret.

Det är mycket som väller fram nu.

Squash och pumpa växer, pumporna binder jag upp mot rådjursstängslet.

Vi har redan skördat ett par Squash, dels till sallad, dels till ersättning för sstekta potatis.

Det är jättegott och tar kryddning fint.

Vi lär inte kunna ta hand om alla Pumporna,

Bara på en planta, är det 5 helt utvecklade och 2 nypollinerade pumpor.

Jag har köpt dem som Turbanpumpor, men det verkar att bli runda, knottriga och fläckiga varelser.

Italienska frö, från en trädgårdsaffär i Certaldo.

Dahliorna kommer allt mer.

Vi har dom på lite olika ställen, men en aprikosfärgad har blivit bästa kompis med en rosa Rosenskära.

De egna frösådda börjar visa färg, har haft tur, hela palletten verkar bli representerad.

Vi har en Isophäck utmed gången fram till huset.

Det är hemmasådda plantor, för sådaär 15 år sedan.

Tre färger, rosa, vitt och blått.

Förmodligen finns inga originalplantor kvar, de frösår sig och står för sin egen föryngring.

Vad det lider ska vi rensa bort sisådär ett par tusen årsplantor.

Läkemalvan blommar för fullt.

Sticker inte under stolen med, att jag är svag för henne.

Det gråludna bladverket på ståtliga stamma och så de svagt rosa blommorna.

Dom vet väl inte om det, men de har fått barn.

Sådde från fjolårsfrö, det blev 19 från början, men 2 har drabbats av plötslig småplantedöd.

Smultronen mognar i solen, det är dags för Eric att komma hit igen.

Skulle tro att han plockar dom själv vid det här laget.

Det följer kanske med ett och annat i farten, men det får man ta.

Våra småväxta äppleträd artar sig.

Vi har gallrat bort så mycket kart.

Varje träd får bara ha mellan 6-8 kvar till mognad.

Och där är vi snart.

Först ut på plan ska Gyllenkroksastrakanen vara, om 2-3 veckor enligt böckerna.

Några som mognar tidigare än så, är Augustipäronen.

Eftersom jag massakrerade trädet i vintras, så blir det inte så många, men något tjog verkar gå fram.

Gyllenkroksastrakan ska vara först ut enligt expertisen

Augustipäronen har inte långt kvar

Åsså en Rosenskära, bara för att den är fin

I morgon bär det iväg till Skåne.

 Som alltid, så möter den här vyn oss, när vi kommer ner till sjön. Men den finns i så många skepnader, varav dagens hamnar på topplistan.

Rubriken är väl lika sann, som Håkan Nessers romantitel: ”Kim Nowak badade aldrig i Genesarets sjö”.

Boken blev film.

Inte säker på att min rubrik har förutsättningar att bli ledmotiv till en film.

Tror att våra miljöer är lite för löskokta för att passa Humprey Bogart-stilen.

Det var en liten omväg till att berätta om återupptagandet av morgondoppen.

Senast var det på Öland, 19:de juli!

Vi hade en härlig morgon idag.

Helt stilla på sjön. Fullsol och hög luft.

Man skulle vilja "frysa" ögonblicket.

Å andra sidan skulle det ju göra att det inte vore så märkvärdigt, när det blir vardagsmat.

19,5 i vattnet, vilket inbjöd till en liten simtur.

Skillnaden nu och tidigare är, att det är ganska vått i gräset, mycket dagg.

Det har fördelen, att fötterna enkelt blir rena från sand.

Sett till årets 365 dagar, så har vi inte så många sådana här morgnar, det gäller att ta vara på dom.

Tills en marodör dök upp.

 Enda fördelen med Morgonmarodörerna, är att det går fort över!

En av de här, som verkar vantrivas så till den milda grad på vattnet, så de måste köra så fort som möjligt.

Ska man säga något positivt, så är det väl att det går fort över.

 Jämför det stilla svallet efter Änderna med Marodören.

En Gräsandsfamilj simmade förbi, med nästan stora ungar, flyga kunde dom.

Frukost på altanen, det var också ett tag sedan.

Det är fult att inte måla.

Det blev t.o.m lite "vita gäss" efter Marodören